Ingen vill ta ansvar för trygghetslarmen

Linköping2014-01-20 06:48
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

13 av landets kommuner har övergått till digitala trygghetslarm. 280 av Sveriges kommuner har det gamla, omoderna, analoga systemet för trygghetslarm. Många äldre, sjuka och funktionsnedsatta människor har därför av omoderna system men också bristande rutiner skadats och till och med dött.

Socialstyrelsen har gått ut med rekommendationer att inte blanda ny och gammal teknik utan gå över till digitalt nät, tryggare, säkrare trygghetslarm. Men få har lyssnat, människosynen försämrats och denna målgrupp är i dag en utgiftspost som måste skäras ner på.

Det visade Programmet ”Uppdrag granskning” SVT1 den 15 januari. Det saknas rutiner för att testa dessa larm både från larmcentralen och från den enskilde själv. Ingen vet vad den andre gör. Det visade avvikelser från centralen och intervjuer med ansvariga inom kommuner. Många äldre och funktionshindrade skadas och dör. De som trodde de var säkra i sitt eget hem.

Tack och lov är jag inte där än trots mitt funktionshinder och jag våndas över den dag jag behöver detta. Att behöva hjälp, ligga och trycka på sitt larm men inget händer, ingen kommer och du blir liggande i timmar, kanske dagar är ingen mänsklig värdighet, utan ett enormt lidande.

Det finns till och med kommuner i Sverige som fortfarande skriver avtal om analoga trygghetslarm trots att de inte fungerar på ett bra sätt. 280 kommuner prioriterar inte alls denna målgrupp. Men det talas det inte öppet om.

En internationell mässa i Norrköping för bättre och säkrare äldrevård dominerades av en växande trend av robotar i olika konstallationer. Inte ”the social alarms”, trygghetslarm, trots att många EU-medborgare i dag använder dessa.

Äldreministern skyller på kommunerna och påstår det är deras ansvar. Kommunerna skyller på systemen. Vem tar egentligen ansvar? Maria Larsson lutar sig emot internationella experter och deras utlåtande, ”Sverige är bäst i världen”.