Alla läkare som har varit inblandade i fallet Östergården säger att symtomen är överställda om man ska vistas i en fukt- och mögelskadad byggnad eller inte. Symtom innebär således att människor inte ska vistas i ”sjuka hus”.
Trots teknisk bevisning om riklig mögelpåväxt och risk för ohälsa betvivlade fastighetschefen rapporten. Detta uppfattar vi även att utbildningschefen gjorde. Hon fokuserade ständigt på uttrycket ”betingade reflexer”, det vill säga att vi inbillade oss. De tog oss inte på allvar. Hade de gjort det hade Östergården stängts betydligt tidigare.
Hur kunde våra högsta tjänstemän och politiker låsa sig i tanken och bara gå på sin egen linje som inte var verklighetsförankrad? Vid en kris måste man ju hålla alla dörrar öppna och vara lyhörd på alla signaler.
Kommunchefen uttalar sig i artikeln (Corren 11/12) att rapporten inte var tillräckligt skarpt formulerad för att uppfattas som en varningsklocka. ”Onormal svampförekomst ... onormal fuktbelastning ... innebär risk för luktolägenhet och hälsobesvär...” (citat 2010 års rapport).
Detta i kombination med alla symtom som vi påtalade och visade upp om och om igen för utbildningschefen, säkerhetschefen och fastighetschefen borde väl vara tillräckliga för att anses som ”skarpt läge”. Hur tänker kommunchefen? Borde inte en kommunchef vara en förebild och ta ansvar? Har kommunchefen något att dölja?