De svenska partier som talade för en aktiv klimatpolitik var framgångsrika i EU-valet.
Valresultatet visade ett stort stöd för de klimatlagar som har beslutats av EU. Den senaste SOM-undersökningen, genomförd av SOM-institutet vid Göteborgs universitet, visar också att en bred majoritet ser allvarligt på klimatförändringen. På frågan "Om du ser till läget idag, hur oroande upplever du själv förändringar i jordens klimat vara inför framtiden?", svarade 85 procent att de upplever förändringarna antingen mycket oroande eller ganska oroande.
Den opinionsundersökning som FN:s utvecklingsprogram UNDP presenterade tidigare i år visade att 80 procent av människorna globalt önskar att deras regeringar vidtar starkare åtgärder för att tackla klimatkrisen. Ännu fler, 86 procent, önskar se att deras länder lägger geopolitiska skillnader åt sidan och agerar tillsammans för att åtgärda klimatförändringen. Undersökningen omfattande över 73 000 människor i 77 länder.
Den klimatpolitik som regeringsunderlaget bedriver är alltså inte alls i linje med människors oro för klimatförändringen som dessa undersökningar visar. Som Klimatpolitiska rådet skrev i sin senaste rapport kommer Sverige inte att klara klimatmålen 2030 med nuvarande politik.
Regeringen ska senast 30 juni lämna en uppdaterad energi- och klimatplan till EU-kommissionen, där Sveriges bidrag till EU:s klimatmål ska redovisas. Här finns sannolikt en sista chans under den här mandatperioden att visa att människors oro tas på allvar genom att presentera en åtgärdsplan i linje med klimatmålen.