I dag, den 19:e maj, är inget mindre än World Family Doctor Day – Allmänläkardagen. Allmänläkardagen är ännu inte lika känd som kanelbullens dag och jag har funderat mycket över hur det kommer sig. För i ärlighetens namn, om du tänker efter, vore det inte bättre att de allra flesta dagar på året ha tillgång till din egen allmänläkare framför en påse kanelbullar? Som allmänläkare är jag möjligen partisk, men jag vill presentera några anledningar till varför allmänläkardagen förtjänar mer uppmärksamhet.
Allmänläkaren är specialist i allmänmedicin. Allmänmedicin kan förenklat förklaras med helhetssyn och kontinuitet. Det krävs en särskild kompetens för att möta människor i alla åldrar med alla sorters hälsorelaterade problem, likaså de upplevelser och besvär som inte orsakas av sjukdom. Att skaffa sig och upprätthålla bredd och helhetssyn är krävande, men det är också en stor del av tjusningen med att vara allmänläkare. Enbart helhetssyn räcker dock inte. Att vara specialist i allmänmedicin kräver även så kallad relationskompetens, att under lång tid kunna följa en individs olika hälsoproblem och i bedömningen av dessa kunna väga in personens hela livssituation. En allmänläkare som inte ges möjlighet till kontinuitet med sina patienter kan därför inte hjälpa sina patienter lika bra. Som allmänläkare är kontinuitet, att få lära känna och följa mina patienter, det roligaste och i särklass mest effektiva sättet för mig att arbeta.
En välfungerande primärvård, som vilar på allmänmedicinsk grund, har visat sig vara både kostnadseffektiv och avgörande för hur nöjd befolkningen är med hela sjukvårdssystemet. I länder med en stark primärvård är skillnaderna i självskattad hälsa mellan olika grupper i befolkningen mindre. Kontinuitet med din läkare på vårdcentralen leder till färre akutbesök, såväl om du är ung eller äldre, frisk eller multisjuk. Den som har kontinuitet med sin allmänläkare behöver inte heller bli inlagd på sjukhus lika ofta – och lever längre!
Hittills saknas studier som kan visa samma nytta kopplat till kanelbullen.
Men, när det gäller tillgång vinner dessvärre kanelbullarna med (häst)längder. Kanelbullar förekommer visserligen av varierande kvalitet, men tillgången är mycket god. Situationen med Sveriges allmänläkare är sämre. I nuläget saknas närmare två tredjedelar av de specialister i allmänmedicin, som behövs för att nå Socialstyrelsens rekommendation om max 1 100 patienter per läkare. Situationen i Östergötland är tyvärr inte mycket bättre, med ungefär hälften av alla tjänster obemannade.
För att komma till rätta med denna bristsituation krävs ett bra recept. Likt skötsel av en surdeg behöver satsningar involvera kärnämne, i det här fallet allmänmedicinsk verksamhet med helhetssyn och fokus på kontinuitet. Ransoneringen till primärvårdens bageri har pågått allt för länge. Baket behöver starta utan fördröjning och ges tillräckligt med näring, för att leverera den mängd nybakade allmänläkare som krävs för att stilla befolkningens hunger. Statlig finansieringen av nödlösningar som, likt billigt bake-off bröd, dyker upp i vart och vartannat gatuhörn men inte eftersträvar helhetssyn eller kontinuitet, blir snabbt oerhört kostsamt för folkhälsan och måste upphöra.
Jag njuter gärna av en kanelbulle av god kvalitet ibland och unnar kanelbullen sin egen dag. Men hela befolkningen förtjänar bättre tillgång till kontinuitet med en specialist i allmänmedicin. Inte minst för att hantera hälsoeffekterna av kanelbullens dag.