Den släpptes över Hiroshima i Japan klockan 08.15 den 6 augusti 1945. Världen skulle aldrig bli densamma efter denna ödesdigra morgon.
Kärnvapnen är – utan jämförelse – den största existentiella utmaningen som mänskligheten stått inför. I dag finns 12 000 bomber, varav över tusen stycken är direkt klara för avfyrning. Det är inte otroligt att minst ett kärnvapen finns riktat mot oss i Linköping på grund av vårt strategiska läge vad gäller logistisk infrastruktur och militära betydelse.
Sverige har tidigare haft en tydlig röst för avspänning på den globala arenan. Den rösten har nu tystnat i och med vårt inträde i Nato. På kort sikt är det kanske ett nödvändigt ont att vi kryper in under kärnvapenparaplyet. Men den stora risken är att vi blir invaggade i en falsk känsla av trygghet.
Kärnvapenkonceptet ligger i dagsläget i händerna på nio mer eller mindre stabila stater. Dessa är USA, Ryssland, Storbritannien, Kina, Frankrike, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea.
Kontakten dem mellan som funnits både öppet och bakom kulisserna har på senare år ersatts av en olycksbådande retorik, som alltmer snärjer in oss i en ny förkrigstid.
Kärnvapnen är inte säkra. Inget system för avskräckning är vattentätt. Vedergällningsattacker har varit nära att starta efter det att fågelskockar framför radarskärmarna misstolkats som ett överraskningsanfall från fienden.
Dagens enorma klimatbränder är bara en västanfläkt av vad värmen från en atombombsexplosion skulle kunna åstadkomma. Det vill vi bara inte tänka på.
Kärnvapnen upprustas och moderniseras för enorma summor – pengar som mänskligheten skulle kunna använda för att rädda klimatet i ställer för att sabba det.
Särskilt drabbade är kvinnor och barn. Kvinnor i Hiroshima hade en fördubblad risk att utveckla cancer i sköldkörteln på grund av strålningen, jämfört med männen.
2 000 provsprängningar av kärnvapen har sedan 1945 gjorts världen över. Lidandet bland lokalbefolkningen har varit stort, där kvinnor och barn drabbats hårdast.
År 2000 antog FN en resolution att ett genusperspektiv ska genomsyra allt arbete om internationell fred, inklusive frågor om kärnvapennedrustning.
Läget kan verka dystert, men det finns hopp! Den allmänna opinionen – det vill säga du och jag – har en viktig roll för att uppnå en värld fri från kärnvapen. Många länder har redan tagit ställning mot kärnvapen.
I FN:s konvention från 2017 om ett totalt förbud mot kärnvapen finns världsopinionen samlad. 90 kärnvapenfria länder jorden över står bakom, inklusive 652 humanitära organisationer, bland dem Röda korset och Läkare mot kärnvapen.
Samordnande organisationen heter ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons). ICAN fick Nobels fredspris år 2017, men det har inte räckt för att få kärnvapenmakterna att förstå.
Minnet av 6 augusti 1945 får inte fördunklas. Tillsammans måste vi kämpa för att morgonen i Hiroshima aldrig upprepas!