När beroendekliniken på US slutade att upphöra så togs vården av beroendepatienter över av psykiatriska kliniken. Nu finns det en beroendemottagning och en avdelning på psykiatriska kliniken som ska ha inriktning mot beroende. Verkligheten är en annan. På avdelningen med beroendevård dominerar patienter med självskadebeteende medan patienter med beroendeproblematik lyser med sin frånvaro. Intressant är att det även finns en annan avdelning som är inriktad just för självskadepatienter. Och som då tydligen har fullt av dessa patienter.
Frågan är ju då med alla dessa självskade patienter som dominerar. Ska man kanske bygga ut antal platser för dessa, eller kanske ha ett speciellt boende mellan dagens gruppboende och sjukhusvård för dessa? Hur löser kliniken i Linköping det faktum att de har mindre antal platser än vad andra mindre städer i Sverige har?
Nu är det så illa att de fåtal tillnyktringsplatser som finns på kliniken ibland stängs ner för att beläggas av patienter som har annan psykiatrisk diagnos. Vi behöver få tillbaka en beroendeklinik och vi behöver fundera på hur vi skall behandla patienter med självskadebeteende.
"Trångt om utrymmet"
Svar från Region Östergötland:
Psykiatriska kliniken i Linköping har 34 heldygnsplatser och 4 TNE-platser. Heldygnsvården prioriteras ständigt efter medicinska behov, vilket gäller hela sjukvården. Sedan 2016 är beroendeenheten en del av psykiatriska kliniken, vilket främjar vår möjlighet att upptäcka och behandla samsjuklighet.
Marita Ström, verksamhetschef, psykiatriska kliniken i Linköping