Denna insändare är skriven mot bakgrund av att Linköpings kommun under läsåret 2020/2021 fick ett minskat statsbidrag (för mindre barngrupper inom förskola) motsvarande cirka 25 miljoner kronor. Inför 2022 saknas det uppskattningsvis cirka 40 miljoner kronor. 

Linköpings kommun är en ekonomiskt välmående kommun och överskottet i år förväntas uppgå till cirka 3,5 miljarder kronor.

Trots detta har delar av politiken beslutat att inte kompensera för de uteblivna bidragen vilket innebär att besparingar har gjorts och görs redan i dag samt att ytterligare neddragningar kommer att krävas framåt. Såvida inte andra politiska beslut fattas.

Förskolan har en ytterst samhällsbärande funktion, något som pandemin har visat med all tydlighet. Dessvärre är det en marginaliserad verksamhet som länge har varit bortprioriterad.
Det har lett till att den nu går på knäna. Personal inom förskolans värld har påpekat detta, efterfrågat dialog, debatterat, skrivit och vädjat. Nu återstår en enda sak och det är att vi föräldrar, kommuninvånare, och politiker agerar!

Vi vill inleda med att betona det enorma förtroende vi har för den fantastiska personal som tar hand om våra barn. Alla förskollärare, barnskötare och inte minst alla vikarier runt om i kommunen som har hållit Linköping uppe under pandemin. Vi hyser den yttersta respekt för såväl det yrkesval ni har gjort, som det fantastiska arbete ni dagligen utför. Vi ser er.

Vad vi också ser är hur dessa yrkesgrupper slår knut på sig själva, om och om igen. Allt för att erbjuda våra barn bästa möjliga omsorg och utbildning. För att undvika en total systemkollaps har den här yrkeskategorin skjutit till med ideella resurser. Ja, vi skriver ideella. För tro inte att de blir i närheten ekonomiskt kompenserade för alla de luckor som de täpper till.

Hög sjukfrånvaro, vikariebrist och inställda pedagogiska aktiviteter är numera ett normaltillstånd. Uteblivna raster, övertidsarbete, pusslande med schema, byten av pass, brist på återhämtning, långtidssjukskrivningar. Detta är konsekvenserna av årliga och systematiska neddragningar inom förskolans värld. Det här ser vi inte de korta ögonblick vi föräldrar är där. 

Det här är professionella anställda som är måna om sitt uppdrag. De vill inte bryta mot lagen. De omfattas dessutom av en lojalitetsplikt, vilket innebär att de ska rätta sig efter de regler och instruktioner som arbetsgivaren har beslutat. Lojalitetsplikten innebär däremot inte att personal måste finna sig i allt. Det måste finnas en ömsesidighet.

Barngruppernas storlek är långt över Skolverkets riktmärken. Även om storleken på barngrupper inte nödvändigtvis ökar så minskar personaltätheten. I ett försök att skapa en bättre social- och pedagogisk miljö på förskolan brukar man dela in barnen i mindre grupper. Det innebär dock inte att personal kan klona sig. Bilden är naturligtvis inte svartvit och väldigt många är nöjda med förskolan. Men vi har inte hela bilden. Det går inte att bortse från berättelserna som finns att ta del av under #pressatläge. Det vittnas om allvarliga brister.

Avslutningsvis vill vi benämna den tillit som finns till rektorer. Vi ser er också.
Ni värnar om er personal och står upp för dem på samma sätt som de värnar om kommunens alla yngre invånare, våra barn. Därför måste medvetenheten öka hos de som kan påverka, men som inte befinner sig i sandlådan eller på förskolegolvet. Det är politiker i Linköpings kommun och det är dess invånare – du.

Meldina Daging, förälder

Emma Högström, förälder

Initiativtagare till ”Upprop för våra barn och deras pedagoger! LKPG!”

Svar:

I en insändare rörande förskolans förutsättningar med anledning av minskade statsbidrag oroar sig skribenterna över förskolans förutsättningar. Den uppkomna situationen visar med all tydlighet på bristen med riktade statsbidrag där regeringen med ett pennstreck kan ändra förutsättningarna radikalt för kommunerna, i detta fall riktade till förskolan.

Några ord behöver dock nämnas om kommunens budget. Man måste ha klart för sig att det överskott kommunen beräknas göra inte på något sätt speglar nämndernas verksamhet eller är resurser som finns tillgängliga att tillföra. Överskottet består i huvudsak av fastigheter som Stångåstaden sålt och som är en del av bolagets tillgångar för att fortsatta kunna bygga bostäder. Likaså gör Tekniska verken ett överskott vilket bolaget behöver för att kunna fortsätta sina miljöinvesteringar. Sist men inte minst har kommunens placeringar ökat i värde men har inte sålts och är därför inte heller pengar som finns i verksamheten. Nämndernas samlade överskott uppgår endast till ett par enstaka miljoner.

Vi tittar givetvis på hur vi kan lösa den tappade finansieringen men först måste vi få en statsbudget så vi vet vilka resurser som finns att tillgå. I högeroppositionens budget finns 2 miljarder avsatta till förskolan för minskade barngrupper vilket skulle komma Linköping väl till del.

Sist men inte minst delar vi synen på vår personal. Det arbete som de gör är av hög kvalitet och förtjänar att lyftas vid varje tillfälle som går.

Erik Östman (M), ordförande barn- och ungdomsnämnden