Varför ska man införa nya större elevgrupper?

Vasaskolan i Mjölbys rektor och kommunens högsta skolförvaltning har ett och annat att förklara och försvara.

Det blir lite konstigt då de som fattat besluten också ska genomföra undersökningen, menar insändarskribenterna.

Det blir lite konstigt då de som fattat besluten också ska genomföra undersökningen, menar insändarskribenterna.

Foto: Sune Johansson

Insändare2022-06-14 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vid föräldramöte här om kvällen framkom att man till nästa läsår planerar att slå ihop klasserna och bilda nya större elevgrupper. Som motiv angavs att "vissa elefanter får man baxa upp för rampen och andra apor svingar sig i träden!" Dessa faktum skulle sedan ligga till grund för nya grupper. Detta kallas nivågruppering och är det verkligen förenligt med de regler som styr skolan? 

Vi trodde tvärtom att slumpmässigt sammansatta grupper var bäst för elevernas kunskapsinhämtning och att detta hade starkt forskningsstöd. På fråga om grupperna skulle vara flexibla och låta eleverna gå emellan vid olika tillfällen blev svaret att datasystemen inte tillät det. Men hur är det nu med den tänkta nivågrupperingen, vad säger Vasaskolans rektorer och förvaltningsledningen, vet ni bättre än den pedagogiska forskarvärlden? 

Vid mötet framkom också att elevantalet påverkade de nya klasserna. Inte väl av ekonomiska skäl då kommunens kassa visar på överskott och då skolsektorn är undantagen från sparbeting. Kvarstår gör väl då bara antalet skolsalar? Konstigt att en sådan sak ska styra då man på skolgården nästgårds kan sätta upp tillfälliga undervisningslokaler?

När den oreda och oro når högsta förvaltningsledningen tillsätts en undersökning. Bra så långt, men det blir lite konstigt då de som fattat besluten också ska genomföra undersökningen. Det vore ju väldigt konstigt om de kom fram till något annat än att det planerade är bra och att det faktiskt är rektorn som bestämmer! Tyvärr vet vi ju alla att inte alla fattade beslut alltid är de bästa! 

Nej, gör om och gör rätt eller förklara med fakta på bordet hur det verkligen är och ska bli. Men den insikten verkar tyvärr ännu inte nått Mjölby och Vasaskolans ledning. Det verkar inte heller riktigt som om lärarna är helt bekväma med tågordningen, men de får naturligtvis tala för sig själva.

Ebba med andra föräldrar på Vasaskolan i Mjölby

Svar från Mjölby kommun:

På Vasaskolans föräldramöte berättade skolledning och lärare om deras arbetssätt kommande läsår. Det är ett arbetssätt som skolledning och lärare tillsammans arbetat fram. Klasserna ändras från fyra till tre. Att ha tre klasser, som basgrupper, möjliggör ett mer flexibelt arbetssätt där elever kan grupperas efter olika behov, olika lärsituationer, olika ämnen etcetera. Det innebär att man som elev kan arbeta i mindre eller större grupp, med olika läromedel, lärverktyg, i olika lärmiljöer beroende på mål med undervisningen. Detta arbetssätt är väl förankrat i skolforskningen och möjliggör en varierad undervisning för alla elever. Det ska inte förknippas med nivågruppering där man har fasta grupper utifrån olika nivåer. Arbetssättet skapar även förutsättningar för pedagogerna att möjliggöra en likvärdig undervisning utifrån en samplanering och sambedömning i arbetslagen, vilket även gynnar lärarnas arbetssituation och ytterst eleverna. Ett tillsammansarbete som vi sett ökat både måluppfyllelse och tryggheten på skolan.

På föräldramötet användes en bild och metafor för att illustrera att vi alla är olika och som stöd till den information som skolledning och lärare berättade om. Vårdnadshavare som deltog på föräldramötet har inte reagerat på metaforen. Olyckligt om någon tolkat informationen bokstavligt vilket självklart inte var syftet.

Föräldrasamverkan är avgörande för oss i förvaltningen och på skolorna. Föräldrar bjuds in till dialog på olika sätt, med lärare och med skolledning. Det finns stora möjligheter till samverkan och skolledningen önskar en god dialog för elevernas bästa. 

När någon hör av sig till förvaltningen så kan utbildningschef eller verksamhetschef inte alltid ge direkta svar om aktuella frågor på varje skola. Därför behöver man ofta ”undersöka” och kontakta skolledningen om det som efterfrågats. Gällande skolans inre organisation så är det, enligt skollagen, rektor som är ansvarig. 

Huvudmannen Mjölby kommun, det vill säga kommunens utbildningsnämnd, har ansvaret för att skapa förutsättningar för rektor och lärare att organisera och genomföra skolans uppdrag reglerat i skollag och läroplaner. Huvudmannen har också ansvaret för att säkerställa undervisningens kvalitet. Kommunens skolchef tillika utbildningschef och förvaltningens verksamhetschefer är de som praktiskt hanterar fördelning och ledningen av de resurser som skolorna och dess rektorer kan disponera. 

Vi alla som arbetar och verkar i Mjölby skolor, har som gemensamt uppdrag och ansvar, att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till och med hög kvalitet. För att möjliggöra detta är det viktigt att ha en bra dialog med vårdnadshavare och ytterst alla barn och elever. Den bästa platsen för en sådan dialog är i dialog med rektor och lärare och på den skola där barnen finns. 

Ann-Sofie Bremer Hjertstedt, rektor 

Caroline Andersson, verksamhetschef

Christer Lordh, utbildningschef