Nedanför Hjulsbrovägen rinner Stångån fram och jag brukar promenera längs vattnet.
En dag såg jag att det var nedrakad växtlighet längs ån och dagen därpå var arbetare där och sågade ner all växtlighet fram till åkanten.
Jag ringde kommunen och frågade vad som pågår! Det visste man inte. Jag ringde dagen därpå, kom inte fram till rätt avdelning utan pratade med mannen som tog samtalet och undrade hur det är möjligt att all växtlighet tas bort? Han pratade om "gallring"!
Intressant. Det verkar som att kunskapen om gallring inte finns!
Anmärkningsvärt är att Linköpings kommun har antagit en lag som skall skydda alla växter längs Stångån! Och den lagen tycks man inte följa!
Gallring innebär att man tar bort kvistar och annat överflödigt – och lämnar resten av växtligheten kvar! Längs Stångån växer: hallon, nypon, fläder, körsbärsträd, rönn, slån och gula plommon.
Nu är allt borta och det kommer att ta flera år för växtligheten att komma tillbaka. Körsbärsträdet, liksom andra träd, är döda!