Varför görs så lite på vätgasfronten?

Äntligen har det börjat röra på sig vad gäller vätgas. Fler och fler börjar nu tala om vätgas som alternativ koldioxidfri energikälla och nyligen visade tv en jätteanläggning för solenergi i Marocko.

Att tanka en vätgasbil tar ju inte mycket längre tid än att tanka bensin, medan att ladda en batteribil tar från en halvtimme och uppåt, menar insändarskribenten.

Att tanka en vätgasbil tar ju inte mycket längre tid än att tanka bensin, medan att ladda en batteribil tar från en halvtimme och uppåt, menar insändarskribenten.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Insändare2021-12-29 10:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag har ofta funderat på varför så lite görs på vätgasfronten.
Tänk om forskarkrafter, på samma sätt som gjordes för att ta fram vaccin mot covid-19, kunde sättas in för att gemensamt ta fram en fungerande fossilfri energikälla för transporter såsom flyg, fartyg, bilar, tåg, vilka i dag drivs med olja eller smutsigt framställd el. 
Varje världsdel, utom Europa och Antarktis, har ju öknar där i princip solen skiner 10–11 timmar per dag, året runt. Där borde man ju med enorma solcellsanläggningar kunna alstra elenergi för att tillverka vätgas och sedan distribuera till omvärlden på samma sätt som oljan skeppas runt i dag. Okej, det behövs vatten också, men elen kan ju distribueras ut till kusten. 

Invändning 1: Det går ju åt kopiösa mängder el för att tillverka vätgas. Ja, än sen, om energin från solen är oändlig och dessutom gratis.
Invändning 2: Vätgas är ju så explosivt så det går inte att transportera. Se bara på luftskeppet Hindenburg, som exploderade 1937. Den exploderade inte men antändes med hjälp av vätgasen och brann häftigt. Det man ser brinna på bilderna är den fernissade bomullsväven som aluminiumskelettet var klätt med. Vätgasen har i detta skede för länge sedan försvunnit upp i atmosfären. Här kommer forskarna in bilden, det bör ha hänt en del på 84 år vad gäller transportsäkerhet.
Invändning 3: Vätgasens verkningsgrad är för låg (utvunnen energi/tillförd energi), bara cirka 25 procent om bränsleceller används. Riktigt, men jämför då med en vanlig bensin/dieselbil där verkningsgraden bara är cirka 30 procent och då är energiförlusterna innan bränslet kom i tanken inte medräknade.
Invändning 4: Bränsleceller är så dyra. Ja, typiskt forskningsjobb.

Att tanka en vätgasbil tar ju inte mycket längre tid än att tanka bensin, medan att ladda en batteribil tar från en halvtimme och uppåt. För att inte tala om alla hundra kilo batteri som man ska släpa runt på. 
Flygplan drivna med vätgasgenerad el, även över längre avstånd, borde vara tekniskt möjligt. Kanske med vätgasmotorer.
I dag satsas på elbilar, bra i och för sig, men de ska laddas med el tillverkad av fossila bränslen i stora delar av världen. Man måste ju hitta en global lösning, inte bara se till att lilla Sverige uppfyller sina miljömål.
Forskare, ta gemensamt tag i detta! Politiker, lyft huvudet och titta framåt i stort, symbolhandlingar som sugrörsförbud ger inget.