Varför får inte alla göra undersökningen?

En personlig tolkning är att efter 74 års ålder är upptäckten av eventuell sjukdom inte så intressant ur mänsklig och ekonomisk vinkel, menar insändarskribenten.

Många medborgare är ytterst aktiva i hög ålder och bidrar med stor erfarenhet i vårt gemensamma samhällsbygge, menar insändarskribenten.

Många medborgare är ytterst aktiva i hög ålder och bidrar med stor erfarenhet i vårt gemensamma samhällsbygge, menar insändarskribenten.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Insändare2021-11-04 08:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Hur grundas mitt sätt att se på människovärdet i olika sammanhang? Vari ligger önskan att få riktlinjer som ger tyngd för detta väldiga, mäktiga och omfattande ord. Ett begrepp som innehåller byggstenar att reflektera över.

Reflektor just nu beror på att vi medborgare ska få tillgång till en screening för att synliggöra sjukdomförändring och tidig upptäckt av ändtarms och tjocktarmscancer. Socialstyrelsens rekommendationer innebär att alla mellan 60 och 74 år erbjuds provtagning som påbörjas i höst och utökas till hela den aktuella ålderskategorin innefattas. Ett tacknämligt erbjudande som kommer att minska dödligheten med cirka 20 procent och ge en annan livskvalitet för många.

Ett liknande erbjudande är mammografin som riktar sig upp till åldersspannet 74 år.

Alla sådana undersökningar ger naturligtvis möjligheter att leva ett rikare liv och överleva i mycket större utsträckning, vilket gynnar oss medborgare och främjar också sjukvårdens resurser på sikt.

En reflektion i detta sammanhang är tidsangivelsen i frågan som är en aning vilseledande. Vår levnadsålder är i stigande skala och åldersgränssättning är tydligt satt till en bestämd ålder. 

Vad grundar Socialstyrelsen sitt ställningstagande i åldertrappan, samtidigt som människovärdet sägs gälla hela livet. En personlig tolkning är att efter 74 års ålder är upptäckten av eventuell sjukdom inte så intressant ur mänsklig och ekonomisk vinkel. Vinsterna av tidig upptäckt sjukdom hos åldrad person ger samma lindring som hos övrig persona. Fundamental och välgrundad syn i vårt land är att livet som gåva gäller hela livet. När en myndighet tidsbestämmer en så värdefull möjlighet som tidig upptäckt av sjukdom grumlas min syn på detta. Många medborgare är ytterst aktiva i hög ålder och bidrar med stor erfarenhet i vårt gemensamma samhällsbygge. Kan denna myndighet vara oss medborgare behjälplig med förståelsen av att hög ålder har mist en del av sin betydelse. Är inte talesättet om att erfarenhet gagnar vår samhällsgemenskap av större värde.

Hur ska vi tillsammans kunna grunda inställningen att hela livet är värdighetstecken när en myndighet betonar och avslöjar så uppenbart och naket att så inte är fallet.

Detta kommer även att ge avtryck i parametrar när frågan gäller övrig samhällsfunktion.