Våra ordval har konsekvenser

Det har på något sätt blivit legitimt att ”vräka ur sig” om och mot något/någon man inte gillar, skriver Linnéa Darell.

Det har på något sätt blivit legitimt att ”vräka ur sig” om och mot något/någon man inte gillar, skriver Linnéa Darell.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Insändare2019-07-01 15:13
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar till ”Politikers rädsla för verkligheten” 29/6.

Vad avgör vilket parti människor väljer att ansluta sig till? För mig är valet ett parti där alla människors lika värde är grunden och också tillämpas i vardagspolitiken. Med den utgångspunkten är jag medlem i Liberalerna. Jag är övertygad om att dessa värderingar är precis lika viktiga för ett gott samhälle för alla 2019 som de var när jag engagerade mig för snart fyrtio år sen.

Under en längre tid har vi sett ett hårdnande samtalsklimat. Inte bara i sociala medier utan även på arbetsplatser, i våra skolor och i samhället i stort. Det har på något sätt blivit legitimt att ”vräka ur sig” om och mot något/någon man inte gillar. Den utvecklingen måste brytas. Här har politiker en central uppgift vid framträdanden i massmedia och i debatter. Ord har betydelse. Ordval ger signaler. I Rapport säger en politiker i lugn och sansad ton att den som har asylskäl ska få stanna men den som inte har det ”måste återvända”. En annan politiker säger också att den med asylskäl ska få stanna men tillägger i skarpare ton att den som inte har asylskäl ”ska ut”. Ordvalet anger tonen för synen på flyktingar.

Jag delar Larssons uppfattning att de som bor i Sverige måste lära sig svenska och att svenska lagar gäller för alla. Brott som till exampel hedersförtryck och andra enligt vår lagstiftning brottsliga handlingar ska straffas oavsett vem eller vilka som begått brottet. Många problem hade kunnat undvikas med mindre byråkrati och effektivare svenskundervisning kopplat till praktik och jobb. Långt tidigare än 2015 borde stat och kommuner ha samarbetat med civilsamhället.