De som försvarar de höga vinsterna påstår att vinsterna beror på att den offentliga sjukvården inte är lika effektiv som den privata och då är vinstuttagen skäliga eftersom det inte medför någon förlust för skattebetalarna.
Men om effektivitetshöjningen i form av vinster försvinner ut till de privata ägarna har vi skattebetalare inte fått något i utbyte. Då är det bara ägarna som skor sig på välfärdens brister och pengarna försvinner ut från välfärdsföretagen och vårdtagarna.
Med andra ord kan man inte investera i bättre löner, bättre arbetstider, fler operationssalar och mer sjukhuspersonal om vinsterna alltid delas ut till ägarna.
På julafton var det dags igen: Sagan om Karl Bertil Jonsson julafton.
Tänk om Tage levt i dag, hur mycket hade han inte haft att skriva om jobbskatteavdrag, rotavdrag, rutavdrag, alkoholpolitiken med gårdsförsäljning, järnvägskaos, riskkapitalisternas skattefria vinster i vården, dyra hyrläkare, banker med höga vinstmarginaler och stora bonusar och bankkunder med kontanter som varit vana att träffa bankpersonalen men nu blir utskuffade och till sist men inte minst oförklarliga dynamiska effekter som det aldrig blir något av utan skattebetalarna får stå för hela notan.