På sju år måste Linköpings utsläpp halveras, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Budskapet är tydligt, säger IPCC: Stora, snabba och permanenta utsläppsminskningar är nödvändiga.
En tredjedel av utsläppen kommer från ”transportsektorn”. Vad gör Linköpings kommun åt den tredjedelen – och då inte i princip eller på pappret eller med munnen utan i verkligheten? Arbetar på ett omfattande spårvägsnät, i trafik inom de sju åren? Satsar på en ”light-rail-järnväg” till Vreta kloster och Berg? Förser kommunens industrier och storlager med järnvägsspår (en tvåårsplan?) med början med de egna fjärrvärmeverken (ettårsplan?)? Bygger en godsterminal? Sponsrar elektrifieringen av de regionala järnvägarna i kommunen? Utökar pendeltågstrafiken?