Undertecknad vill med detta svar kommentera den artikel med mig som publicerades i Corren den 4/1 2019, och som därefter kommenterades av ”en förbannad mamma och fru” i Corren den 16/1.
Som jag försökte lyfta fram i den första artikeln är kostnaden för ny teknik, hur mycket den än kan hjälpa enskilda med stora behov, ett mycket stort problem för vården, eftersom resurserna är begränsade trots att diabetesvården i Östergötland tillförts mångmiljonbelopp de senaste åren. Därför är det i dagsläget mycket få personer, som kan få ”extra allt”, hur bra hjälpmedlen än verkar när man bara läser om dem.
Däremot, och jag kan bara hålla med insändaren, så måste vi höja lägsta ribban i vården, så att alla med diabetes får tillgång till enkla och billigare hjälpmedel, som kan underlätta i vardagen och leda till bättre blodsockerkontroll och därmed minska risken för framtida komplikationer.
I dag är alla hjälpmedel upphandlade, för att minska kostnaderna. Varje blodsockersticka kostar ca 1–3 kronor, en billigare sensor ca 11 000 kr/år, en pump med utrustning ca 20 000 kr/år och en dyrare sensor med pump ca 65 000 kr/år.
Detta innebär att vården starkt måste prioritera utifrån den enskilda patientens behov, efter gemensamma nationella riktlinjer, så att de mest störst behov får först och mest och att andra kan få vänta tills även de får ett eventuellt ökat tekniskt stöd i sin behandling.
Detta är beslut som är svåra för varje medarbetare att ta, och som så tydligt som möjligt bör förklaras för den enskilde, som kanske inte får det som vederbörande önskar eller kräver. Vården har ansvaret för denna prioritering, och vi kan bara hoppas på förståelse för detta.
En lägsta ribba att arbeta efter är, att alla med diabetes ska kunna få mäta blodsocker, åtminstone som en del av deras egenutbildning eller om man inte mår bra, att man vid insulinbehandling får tillgång till så många stickor att man kan genomföra systematiska kontroller för att optimera insulininställningen, att man vid flerdos insulinbehandling där det inte räcker med blodsockerkontroller får en ”billigare” sensor, och enbart pump med en mer avancerad sensor vid kvarstående stora problem som man inte kan lösa med tidigare insatser.
Detta är nog lagom i dagsläget, och det som rekommenderas i de nationella riktlinjerna och som Östergötlands vårdgivare försöker följa.
Ulf Rosenqvist
överläkare
Östergötlands diabetesråd