Vad beror personalbristen inom vården på? Jag är ingen akademiker som har sådana funderingar som yrke. Jag är bara en simpel undersköterska inom hemtjänsten. Jag kan inte prata för alla inom detta yrke i vårt avlånga land, men jag kan svara på frågan utifrån min och mina kollegers syn på detta. 

Jag har jobbat med detta i sexton år och kontrasten från när jag började tills nu är stora. När man väljer att jobba inom vården så gör man det inte för den saftiga lönen eller alla fantastiska förmåner man får, för inget av det existerar inom den bransch jag har valt. 

När man väljer att jobba inom vården så är man väl medveten om att lönen kommer vara usel och arbetstiderna åt helvete, man gör det för människorna. Vi har många timvikarier som jobbat hos oss i sommar och även andra somrar som inte kommer komma tillbaka till oss, vilket är en otrolig sorg, för de är guld värda och otroligt begåvade människor. Även personal som jobbat många år hos oss väljer att lämna oss i detta skede. 

Så till frågan, varför vill inte folk jobba inom vården längre? Självklart vill man ha bättre lön och bättre arbetstider, men vårdpersonal har det alltid funnits tack vare att de brinner för det de gör. Mitt svar på frågan är ledningen på arbetsplatsen. Cheferna, gruppledare/planerare underlättar inte ens tillvaro på arbetsplatsen, vägrar att samarbeta för personalens psykiska hälsa samt fysiska hälsa. Förr fick man mycket uppmuntran och beröm av cheferna i form av mejl, frukost, sms, godis eller bara ett ”bra jobbat”, en tacksamhet som gjorde det roligare att gå till jobbet. I dag finns inget av det kvar, man ska bara köra på och ställa upp så fort de saknas folk, men inte få någon uppskattning. 

Hade du tagit ett jobb som var så? Nej, det hade du inte! Man går inte från ett dåligt jobb till ett sämre jobb! Så personalbristen är organisationens eget fel! Skärpning om det ska finnas någon vårdpersonal i framtiden.