Det har känts väldigt tryggt att det är samma ansikten och som faktiskt känner oss och vår familj. En trygghet bara ett telefonsamtal eller ett fysiskt möte bort.
När jag i våras fick ett samtal med frågan om jag tillät dem att flytta över mitt barn till den nya aktören så frågade jag om jag egentligen hade något val. Det valet var ju egentligen att skriva ut oss därifrån, vilket inte är ett val för oss.
Nu ska vi börja bygga nya kontakter, ny tillit, nya rutiner gällande möten, nya lokaler och nya rutiner gällande medicinuppföljning.
Jag förstår att upphandlingar görs, men de bottnar inte i vad vi tycker. Oss som det faktiskt påverkar, vår vardag och vårt liv.
Ingen frågade oss om vi ville riva upp all trygghet och börja om. En trygghet som byggts upp under många år och faktiskt rullade på väldigt bra.
Nä, men då kör vi igen... hoppas på det bästa. Vi har väl fått igång tryggheten lagom till nästa upphandling, hoppas vi.