Grundtanken med trafikljusen på Vistvägen är förstås god. Man försöker främja lokaltrafiken och göra så att Linköpings stadsbussar ska ha en så obehindrad framfart som möjligt. Det är i alla fall teorin. Resultatet i praktiken är något helt annat.
När en ettans buss ska köra rakt fram på Vistvägen genom T-korsningen mot Lillgårdsgatan blir det först rött i båda körriktningar för att sedan bli grönt igen. Det stoppar upp trafiken helt i onödan i båda körriktningar. Ofta även bussen själv om den är tidigt framme vid trafikljuset innan det slagit om till grönt.
I T-korsningen mellan Vistvägen och Haningeleden är situationen ännu värre. Där blir det rött innan man ens kan skymta en buss i fjärran. All trafik står still helt i onödan. Rött blir det även när den annalkande bussen ska köra rakt igenom korsningen eller när den från Vistvägen ska svänga höger mot Haningeleden. I båda fallen har den enligt våra väl fungerande trafikregler förtur varpå rött ljus är helt överflödigt. Kronan på verket är ändå när två bussar når korsningen samtidigt och de tvingas vänta på varandra ...
Trafiksituationen i Linköping är inte den bästa. Då är det i min mening högst olyckligt när man inför ytterligare störningsmoment som inte hjälper någon utan i stället sätter käppar i hjulen för alla. I tider som dessa där vi jagar varenda koldioxidpartikel i atmosfären är det allt annat än bra att tvinga fram helt onödiga start och stopp och långa väntetider med påslagna motorer. Situationen med bussljusen är ett på alla tänkbara plan ett fullständigt haveri!