Torkan slår hårt mot alla lantbruk

Är det inte dags att vi tar krisberedskapen för vatten på allvar i lantbruket, menar insändarskribenten.

I dag fattas både kunskap i lantbruket om nödvatten och vattenresurshantering vid krissituation, menar insändarskribenten.

I dag fattas både kunskap i lantbruket om nödvatten och vattenresurshantering vid krissituation, menar insändarskribenten.

Foto: Maria Hedenlund

Insändare2023-06-17 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Lantbruket och vår livsmedelsproduktion är i kris. Torkan slår hårt på alla företagen i vårt län och i dag fattas både kunskap i lantbruket om nödvatten och vattenresurshantering vid krissituation. Det finns möjlighet för lantbruket att söka stöd för bevattningsdammar både genom investeringsstöd och LOVA stöd som täcker en liten del av kostnaderna, men ändå byggs inga bevattningsdammar i vårt län. Varför? Lantbrukarna fastnar i anmälnings- och tillståndsprocessen. 

Det är svårt att göra en anmälan och att ha kunskapen som krävs för att veta vad som ska skickas in när, var och hur. Det finns inga specialiserade konsulter som kan hjälpa till med processen och om det behövs en vattendom är det en oerhört riskfylld och dyr process, det kostar minst 250 000 kronor att få till en vattendom oavsett om den går igenom eller inte. I lantbrukets pressade ekonomiska situation där gödning kostar 280 000 kronor i stället för 80 000 kronor finns inte utrymme för att täcka kostnad för vattenresurser eller att lägga tiden som krävs för att projektera bevattningsdammar. 

I andra länder är bevattningsdammar ett måste. I Sverige har vi varit bortskämda med vatten, nu är vi i ett läge där klimatförändringarna påverkat så att bevattningsdammar också är ett måste i vårt land. För att vi ska bibehålla en god livsmedelsförsörjning och krisberedskap behöver det vara enkelt att söka och få tillstånd och anmälan.