Till vilket pris skyddade vi våra äldre?

Insändare 20 september 2022 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Två år har gått sedan den dagen. Dagen då jag äntligen fick träffa mamma och hålla hennes hand, viska i hennes öra: jag är här nu, jag finns vid din sida.

Efter månader av saknad, men även månader med känslan av svek. En känsla som jag bär med mig resten av livet. Förstod hon varför jag plötsligt försvann ur hennes liv? Förstod hon att jag ville vara hos henne, men inte fick?

"Vi måste skydda våra äldre", sa de. Men till vilket pris? Om man förvägras rätten att träffa sina barn, vill man ens leva då?

I dag är det två år sedan jag äntligen fick träffa mamma och hålla hennes hand. I dag är det två år sedan min mamma dog.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa
Läs mer!

Debatt: Vi vill se konkreta satsningar på demensvården

Insändare: Var är det sunda förnuftet numera?

Insändare: Undersköterskan: Bonussystem kan göra vården mer attraktiv

Undersköterskan: Bonussystem kan göra vården mer attraktiv

Insändare: Annan erfarenhet av chefer inom vården

Debatt: Alarmerande siffror om äldre med synnedsättning

Visa fler