Sverige borde arbeta för fred – inte krig

Sverige har länge varit en röst för fred i världen, men vår röst har tystnat. I stället sker en oönskad militarisering av vårt medvetande, som får det att låta som att krig är det enda som framtiden har att erbjuda, menar insändarskribenten.

Sveriges statsminister har talat om att vi ska försvara landet "med vapen i hand och livet som insats". Men är detta verkligen det enda sättet, menar insändarskribenten.

Sveriges statsminister har talat om att vi ska försvara landet "med vapen i hand och livet som insats". Men är detta verkligen det enda sättet, menar insändarskribenten.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Insändare2024-01-18 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har media och debatten dominerats av militära röster, experter och företagsledare. Det är dags att vi påminner oss själva om det grundläggande målet: Fred. 

Fredsforskning visar att fred uppnås genom flera olika insatser som till exempel dialog, demokratisering, utbildning, fredsbevarande insatser, effektiv konfliktlösning samt social och ekonomisk utveckling. Ingenstans leder upprustning och militarisering till fred. Men tyvärr syns tydligt hur regeringen vill tysta fredsrörelsen när stödet, som funnits i 100 år, dras in.

Sverige har länge varit en röst för fred i världen, men vår röst har tystnat. I stället sker en oönskad militarisering av vårt medvetande, som får det att låta som att krig är det enda som framtiden har att erbjuda. Röran kring vår Nato-ansökan och Turkiet, vår vapenexport till Ukraina och nu senast när ministrar och militärer börjat tala om att kriget kan komma till Sverige bidrar till detta tankesätt. 

Retorik kring krigshot måste därför hanteras varsamt. Att tala om krig som en oundviklig framtid skapar rädsla och splittring, inte sammanhållning och styrka. Sveriges statsminister har talat om att vi ska försvara landet "med vapen i hand och livet som insats". Men är detta verkligen det enda sättet? Tänk om statsministern i stället kunde sagt att alla borde arbeta för fred. Tänk om statsministern hade sagt:

* "Med fred som mål och dialog som metod ..."

* "Med kärlek som kraft och medlidande som vägvisare ..."

* "Med ord som vapen och sanningen som sköld ..."

Dessa alternativ erbjuder en vision av hopp, vilket är vad Sverige och världen verkligen behöver just nu.

Vi kan såklart uppmana till beredskap, men inte i form av vapen och strid. I stället bör vi informera om civilförsvarets uppbyggnad, skyddsrum och krisinformation.se. Vårt fokus bör ligga på att stärka samhället från insidan, inte rusta upp för en fiende på utsidan.

Jag vill avsluta med en uppmaning: Låt oss alla, med pennan i hand och hoppet som drivkraft, bidra till ett Sverige och en värld i fred.