Svar på ”Sparar kommunen pengar på alla överklaganden” (13/10):
Tanken som "Undrande kommuninnevånare" framför har slagit mig också under det gånga året. Jag har försökt hjälpa mina föräldrar med det vardagliga, skjutsa till vårdcentral, tandläkare, boka och få vaccinationer under pandemin. Jag har nu fått en rätt bra insyn i en 80-plussares kamp att anpassa sitt liv när kroppen och knoppen inte längre är vad det var.
Vi har också med stor förvåning och bedrövelse mottagit kommunens avslag på ansökningar om stöd i den form som kommunens egna äldrelots väglett till och avslag på ansökan om färdtjänst. Vi har överklagat beslut till förvaltningsrätten utan framgång och lämnats utan alternativ annat än att som det står att ”lösa det på annat”. Vilket innebär att jag och mina syskon fortsätter ta ledigt från jobbet för att skjutsa och anpassa bostaden så mycket vi mäktar med.
Kommunens svar att det under 2021 kommit ny rättspraxis för färdtjänsten klingar falskt när avslagen för mina föräldrar togs redan 2020 och den allmänna uppfattningen är att kommunens beslut inte blivit till de sökandes fördel utan tvärtom. Här häpnar jag också över ordvalet i svaret ”till förmån för kunden”, om medborgaren eller sökanden, eftersom känslan vi har är att det är mycket svårt att få rätt.