Större resursslöseri får man leta efter

Hur skall våra politiker förklara slöseriet med alla subventioner till elbilar och laddstolpar, frågar sig insändarskribenten.

Insändare2022-02-05 09:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Min bil drar 0,51 l/mil diesel och om jag bytte till samma typ av elbil drar den 1,74 kWh el per mil blandad körning, enligt samma testnorm som elbilen. Dieselförbrukningen räknas om till termisk förbrukning (kWh per mil) genom att räkna om med densitet 0,82 och energiinnehåll 42 MJ/kg samt tidskonstant 3.6 till en förbrukning av cirka 4,9. Viktigt är att diesel och kol har i princip samma kolhalt, och därmed samma utsläpp av CO2 per viktsenhet och är därför jämförbara.

Eftersom vi nu känner av höga elpriser genom att vi ingår i Noordpools handelsområde, inkluderande norra EU där kolkraft är ledande elproducent, jämför jag med detta. Bästa verkningsgrad för kondenskolkraftverk är 45 procent baserat på HHV. Medelvärde antags till 42 procent för alla producenter. Det innebär att elbilens CO2-belastning blir drygt 4,1.

Men sen kommer reduktionsplikten (biodrivmedelinblandning) som innebär cirka 30 procent lägre fossilt CO2-utsläpp från dieselbilen och plötsligt blir dieselbilen 10–15 procent bättre än elbilen för fossilt CO2-utsläpp när den jämförs med el producerat av kolkraft.

Eftersom reduktionsplikten närmsta åren skall utökas blir dieselbilen bättre än alla elbilar baserat på fossil elproduktion. Betänk att naturgas som skall bli hållbar enligt EU:s nya taxonomi, blir sämre än dieselbilen med biodrivmedel.
Jämförelsen inkluderar inte förbrukning av resurser för el från kolgruva till laddställe, inte heller diesel från råoljekälla till tankställe eller produktionen av biodrivmedel.

Hur skall våra politiker förklara slöseriet med alla subventioner till elbilar och laddstolpar. Dessutom omställningen till elbilar och miljökonsekvenser för batteriframställning. Större resursslöseri får man leta efter.