Starka skäl för konkurrens

Stadshuset. Politiker ska fastställa kraven för äldreomsorgen. Så långt är Håkan Askbom och Michael Cocozza överens.

Stadshuset. Politiker ska fastställa kraven för äldreomsorgen. Så långt är Håkan Askbom och Michael Cocozza överens.

Foto: Daniel Erlandsson

Insändare2018-02-27 13:04
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på "Hemmaplan bäst för äldreomsorgen", Håkan Askbom, 26/2.

Dessvärre fick rubriken till min artikel ett alltför kategoriskt innehåll. Vad gäller äldrevård menar jag att viss mindre del ska reserveras för kommunal drift, resten utsättas för konkurrens mellan kommunal och privata utförare. Medborgare som likt Askbom av principiella skäl inte kan tänka sig plats på ett privat drivet äldreboende, även om dessa kan ha bättre omsorg, ska kunna få en plats inom kommunalt driven äldrevård. Ingen ska behöva gå omkring och vara orolig för "att bli upphandlad", det vill säga få plats på privat driven äldrevård, när det är dags att flytta till äldreboende.

Politiker är duktiga generalister, sämre på den djupa spetskompetens som behövs för att driva ett företag inom den ena eller andra branschen. Politiskt drivna företag tenderar att lämna över för mycket ansvar till vd. Det politiska systemet passar bättre för kravställande, upphandling och kontroll. Det är de viktiga delarna och det görs i Linköpings stadshus, där är Askbom och undertecknad överens om att makten över äldrevårdens utformning bör ligga.

Askbom ställer frågor om min syn på Tekniska verken och Stångåstaden.

Tekniska verken hanterar ett antal så kallade naturliga monopol, ledningssystem för vatten, avlopp, värme och el. Där går det inte att skapa konkurrens, så verksamheten ska drivas kommunalt. Stångåstaden agerar på en konkurrensutsatt marknad och ska agera affärsmässigt. Bolaget kan i dagens läge mest ses som en god kapitalplacering för skattebetalarna. För bägge bolagen gäller det att verksamheten skulle tjäna på att det i en styrelse på 11 personer fanns 2–3 opolitiska ledamöter som får uppdraget av kommunfullmäktige för att de har livslång erfarenhet av branschen. Då skulle man bättre förena värdet av förankring bland gemene man, med den kompetens som krävs för att styrning enligt aktiebolagslagen ska kunna utövas och ansvar utkrävas.

Min ståndpunkt grundar sig även på erfarenhet från hur politiska bolagsstyrelser faktiskt fungerar. Vårt samhälle skulle fungera ännu bättre om politiken fokuserade mer på processerna kravställande, upphandling och kontroll och mindre på att driva tjänsteproduktion. Det blir helt enkelt för mycket för det politiska systemet att hantera all tjänsteproduktion.

Avslutningsvis, det finns goda skäl att ha ett system med konkurrens inom offentlig tjänsteproduktion, där kommunala, ideella och privata (vinstdrivna) organisationer får anstränga sig i syfte att leverera den bästa mixen av kvalitet och kostnadsnivå. Håkans Askboms linje med 100 procent kommunal tjänsteproduktion bygger på förutsättningar som inte existerar.

Michael Cocozza (L)