Att se till att barn och unga inte använder narkotika eller andra substanser borde ha en hög prioritet. Trots det minskar resurserna till det förebyggande arbetet. Ett exempel är att årsarbetstiden för dem som arbetar med ANDTS – det vill säga alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar – har halverats de senaste tio åren. I Östergötland är minskningen ännu större. 

De flesta som arbetar med barn och unga runt om i landet är ganska överens om hur behoven ser ut. De menar att det krävs ett strategiskt och långsiktigt förebyggande arbete och en bra samverkan mellan skola, socialtjänst, fältarbetare, polis och civilsamhälle för att skapa förändring. Det är ingen enkel och snabb lösning, men med rätt insatser ger den resultat. 

Redan idag finns ett antal kommuner i landet och länet som arbetar precis så. De mäter hur drogkonsumtionen ser ut, skapar sig en bra lägesbild, samverkar och testar metoder och insatser för att minska konsumtionen. De satsar också på att stärka de skyddsfaktorer som finns kring barnen genom föräldrastöd och utbildning och kontakt med skolor och föreningsliv. 

Det är satsningar som kostar pengar och resurser, men som rätt använda blir en investering. Forskare från Uppsala Universitet har visat hur förebyggande insatser kan minska problem kopplade till ohälsa, skadegörelse och brottslighet och därmed spara både pengar och lidande. Att genomföra insatser i ett senare skede har en större prislapp. 

Trots detta saknar många kommuner personella och ekonomiska möjligheter att förebygga att barn och unga far illa. För att vända utvecklingen krävs att kommunpolitiker och ledning tar ansvar, men även att vi lär av varandra och de goda exempel som finns både i Östergötland och i resten av landet. Vi har helt enkelt inte råd att fokusera på att ösa den läckande båt vi sitter i. Vi måste täppa igen hålen för att skapa en hållbar färd framåt.