LSS fritid ordnar varje år kollo på Missmyra lägergård utanför Åtvidaberg.
Vår son har varit på dessa läger de senaste fem åren och han har uppskattat att komma iväg på äventyr utan mamma och pappa; att umgås med kompisar, bada, sova borta och hitta på olika aktiviteter. När vi berättat att han ska åka till Missmyra har han visat förväntan.
Sedan två år tillbaka har det tyvärr, gradvis skett försämringar i verksamhet som erbjuds av LSS fritid och årets läger välkomnar inte sådana ungdomar som vår son.
Eftersom han har autism nivå 3, måttlig intellektuell funktionsnedsättning och Downs syndrom, har han väldigt svårt att klara sig utan stöd, dygnet runt. Han kan inte kommunicera med tal utan använder tecken som stöd och kroppsspråk. Han har inget konsekvenstänk – alltså kan han inte lämnas på egen hand och han kan heller inte sköta sin hygien utan stöd.
Enligt årets “kravspecifikation” ska ungdomen bland annat:
* Kunna kommunicera sina behov.
* Klara det mesta av sin hygien själv, så som dusch och toalett.
* Om ungdomen vaknar under natten ska hen själv kunna söka upp personal på egen hand (två personal med sovande jour finns tillgängliga).
Ovanstående situationer klarar inte vår son av utan stöd – alltså kan han inte delta under de premisserna. Tidigare år har detta inte varit något problem eftersom han fått hjälp med detta av personal på plats.
Jag anser att detta är en form av diskriminering! De ungdomar som är mer självständiga än vår son kan vara med på kollot, men inte de individer som behöver extra stöd och hjälp.
Vår sons enda umgängeskrets är familjen. Att ta ifrån honom möjligheten, att utan oss föräldrar, ha kul med liknande ungdomar är fel. Sommarkollot är även ett led och en träning i att ge honom en meningsfull vardag som vuxen.
Jag undrar varför verksamheten helt plötsligt inte är till för alla ungdomar med LSS, utan bara för vissa? Det mest logiska enligt mig vore att den minsta nämnaren bestämmer förutsättningarna. Inte som här, där vi föräldrar får ett erbjudande som signalerar: det här är det som gäller och passar det inte så får det vara! Undersök i stället vilka behov våra barn har och anpassa verksamheten därefter.
Sin vana trogen har Linköpings politiker tagit avgörande beslut utan någon som helst kommunikation med den det berör och med ingen möjlighet att påverka beslutet.
Hur kan social- och omsorgsförvaltningen ytterligare försämra för de personer som är i behov av mest stöd?
Veronica Svärd Nilsson
Svar från Linköpings kommun:
För att erbjuda en trygg och givande vistelse för deltagare och anhöriga på Missmyra kollo, har vi i år varit tvungna att göra förändringar i verksamheten. Vårt uppdrag är att erbjuda så många som möjligt tillgång till våra olika verksamheter. Förändringar i omvärlden i och med
EU-direktivet för arbetstid som påverkar hur vi bemannar våra verksamheter, i kombination med att vi behöver se över våra kostnader, har gjort att vi behöver göra förändringar.
I år erbjuder vi deltagare som har större tillsyns- och omvårdnadsbehov att komma på kollot med egen personal/stödperson. Vi förstår att det inte är en optimal lösning för alla, men ett alternativ för att lösa situationen på bästa sätt. Vi vill att så många som möjligt ska kunna delta.
Förändringarna är beslutade på tjänstemannanivå.
Lise-Lotte Ardell, avdelningschef för avdelning LSS funktionsstöd, Socialförvaltningen, Linköpings kommun