Den 21 januari 2002 blev Fadime Sahindal mördad av sin egen far, ett fall ingen kommer att glömma. Fallet satte hedersförtryckets problematik på den nationella agendan, men vi läser ändå liknande fall i media hela tiden. Trots att fallet inträffade för snart 23 år sedan lever flera tusentals unga flickor och pojkar i skymundan.
Hedersförtryck innebär systematisk kontroll och begränsning av individer utifrån normer om heder och skam. Genom att påverka allt från små vardagsbeslut som klädval och kostvanor till livsavgörande frågor som val av partner, fråntas människor sin individuella frihet och rätt till självbestämmande. Det berövar dem deras identitet och strider mot grundläggande mänskliga rättigheter.
I Sverige lever cirka 240 000 ungdomar under någon form av hedersförtryck. Ett demokratiskt samhälle kan inte acceptera att så många människor inte får leva som fria individer. Argument om att bevara kulturella traditioner får inte rättfärdiga förtryck. Traditioner förändras och utvecklas över tid – frihet och jämställdhet måste alltid prioriteras.
För att bekämpa hedersförtryck krävs mer än lagstiftning och kortsiktiga insatser. Vi måste prata öppet om ämnet, trots dess känslighet, och våga stå upp för individens rättigheter utan att döma hela kulturer. Förändring kräver mod och ansvar från oss alla – politiker, lärare, föräldrar och grannar.
Genom att bryta tystnaden, sprida kunskap och visa empati kan vi skapa ett samhälle där ingen lever i rädsla. Tillsammans kan vi bekämpa hedersförtryck och stå upp för frihet, rättvisa och mänskliga rättigheter. Varje samtal och handling räknas – låt oss ta kampen, för dem som inte kan tala för sig själva.