Svar på nyhetsartikeln "Stångådalsbanan kan få slutstation i Tannefors" (6/9):

Alla berörda parter är ense om att Stångådalsbanan (järnvägen Linköping–Kalmar) ska finnas kvar och spela en allt viktigare roll för infrastrukturen i sydöstra Sverige. Själva regeringen förutsatte det i sitt infrastrukturbeslut i juni. För Kalmar län är Stångådalsbanan av avgörande betydelse för regionens framtid. I Trafikverkets underlag för beslutet om placeringen av Linköpings nya resecentrum är en av förutsättningarna att Stångådalsbanan ska ansluta till Ostlänken och stambanan.

Andreas Hult (projektledare för Ostlänken genom Linköping) skissar i ÖC fyra alternativ för Stångådalsbanans anslutning. Alternativet att inte ansluta Stångådalsbanan utan avsluta den i Tannefors är inget kongenialt alternativ. Direkt tågtrafik skulle omöjliggöras. I stället behövs Stångådalsbanan både som ett framtida viktigt regionalt och interregionalt godsstråk och som ett snabbt och effektivt persontrafiksstråk med en med Östgötapendeln integrerad lokal- och regionaltrafik från Kisa/Åtvidaberg och med fjärrtåg mellan Kalmar län och Stockholm/Mellansverige. Kalmar Läns Trafik har till exempel beställt nya tåg att användas i direkttrafik Kalmar–Linköping–Stockholm. 

Det är ju av miljöskäl avgörande angeläget att uppmuntra tågtrafik och därför göra både resande- och godstransporter på järnväg attraktiva. En slutstation i Tannefors kan bara av det skälet omöjligen vara ett alternativ.

Ett annat alternativ är att Stångådalsbanan skulle svänga av österut och ansluta till stambanan i riktning mot Norrköping. I underlaget till Trafikverkets beslut om placering av stationen i Linköping finns inte heller detta alternativ med. Sannolikt mest för att det skulle bli mycket dyrbart.

Ett tredje alternativ är att ”ett spår behålls in till dagens resecentrum”. Det var ett av alternativen för Stångådalsbanan om Linköpings nya station förlagts till tunnelläge. Men det ska den ju inte. Alternativet finns alltså inte.

Återstår det alternativ som finns i Trafikverkets underlag till den nya stationen, alltså i princip samma sträckning som nu genom Tannefors och sedan i en båge mot öster ansluta till spåren in mot den nya stationen. Det har idel fördelar, framför allt för tågresenärer till både Linköping och bortom. De svårigheter som finns med ett antal plankorsningar i Tannefors går att lösa med lite skicklighet hos Trafikverket och Linköpings kommun. 

Stångådalsbanan är i grunden en stor tillgång för kommunerna, regionerna och hela vår del av landet, värd att vårda.