Hur ska vi i framtiden kunna röra oss i den förtätade staden vid pandemier och liknande situationer om vi inte får stopp på den så kallade ”stadsnära bebyggelsen” inom våra bostadsområden med de restriktioner som Folkhälsomyndigheten, Regering och Riksdag ställer på oss i dessa situationer?
Grönområden, rabatter och planteringar vid byggnaderna, strövområden, gång och cykelvägar begränsas eller i värsta fall försvinner ju vid dessa förtätningar och bebyggelse i stadsmiljö och bostadsområden. Det är ju vitsen att bygga så nära gatan som möjligt för att nyttja marken optimalt.
När jag var yngre fick vi lära oss en slogan ”Bo i stad som i Bostad” och att bo hållbart.
Nu är uppmaningen Bo i bostad med en hållbar stad där vi kan komma ut på promenader, hålla avstånd och stanna hemma om vi känner oss sjuka. Vi ser konsekvenserna från andra håll i världen där de tillämpar Look Down hur människor under längre tiden blir instängda i sina lägenheter utan att komma ut i friska luften och röra på sig.
Min uppfattning är att vi och kommande generationer vid framtida pandemier, och de kommer oavsett om vi vill det eller inte, enligt Folkhälsomyndigheten ska komma ut röra på oss och hålla avstånd och då kan vi inte tillåta den förtätade stad som Elias Aquirre och Muharrem Demirok eftersträvar och vill genomföra. Släng dessa idéer.