Nog är det väl konstigt att läkare på vårdcentraler trots datorn som fantastiskt hjälpmedel ägnar i stort sett hälften av sin arbetstid åt hjälpsökande i dag jämfört med för cirka 50 år sedan. Knappt 40 procent av läkarens tid ägnas åt de sökande. Resten är administrativt arbete. Något som en läkarsekreterare troligen skulle kunna göra i stället så att läkaren fick ägna sin dyrbara tid åt det han eller hon ska göra.
Situationen i skolan är i mångt och mycket likadan. Jag har gått i skola för mamma och pappa i sex år och de ägnade minst 95 procent av sin arbetstid åt oss elever. I dag är motsvarande andel inte mer än knappt 70 procent. Även här har datorn kommit som ett stort hjälpmedel och borde vara till stor hjälp i arbetet med att registrera elevernas resultat med mera. Skolan var disciplinerad, läxorna åtskilliga och kunskapsnivån inom läroämnena var troligen minst lika med eller bättre än dagens nivå.
Är det meningen att det ska vara på detta viset? Ganska säkert inte. Varför görs det då inget för att ändra på denna nedåtgående spiral. Varför tar inte till exempel Riksrevisionen tag i detta resursslöseri med välutbildad arbetskraft. De kanske har lite för mycket av interna problem att lösa tyvärr.