Svar på ”Fel att lägga ner fungerande kärnkraft – utan alternativ” (4/1):
Tvärtemot vad insändarskribenten hävdar är det inte väl fungerande kärnkraft som har lagts ner utan gamla utslitna verk (Oskarshamn 1 och 2, Ringhals 1 och 2), som redan hade stannat eller var nära sin tekniska livslängd. Man gjorde ett försök att förlänga livet på Oskarshamn 2. Det kostade 8 miljarder, bortkastat, eftersom reaktorn aldrig kunde återstartas. Den producerade sin sista elström 2013 under regeringen Reinfeldt.
Det var inte den förra regeringen som insändarskribenten hävdar utan Vattenfall som av ekonomiska skäl beslutade att lägga ner de minsta och äldsta Ringhalsreaktorerna. Vattenfalls vd hävdade bestämt att det inte fanns några förutsättningar att driva dem vidare. Om Ringhalsreaktorerna ändå skulle få fortsätta, skulle vi behöva subventionera kärnkraften ännu mer (den är redan starkt subventionerad eftersom staten bland annat står för försäkringskostnaden). Bland annat måste av säkerhetsskäl miljardbelopp investeras i separata nödkylsystem och en ny bottenplåt för att ersätta den gamla. Detta skulle innebära ett gigantiskt slöseri med skattemedel och ta åratal av ombyggnader. Det skulle knappast vara ansvarsfullt att strunta i säkerhetsbestämmelserna och fortsätta driften utan dessa åtgärder – vem vill så ta på sig ansvaret om en olycka skulle inträffa?
Att man inte lade dem i malpåse har också ekonomiska skäl, det kostar mycket pengar, bortkastat om det ändå inte till rimlig kostnad går att livstidsförlänga dem.
Sverige har ett ganska väl fungerande elsystem, vi exporterade 33 TWh 2024 (troligen mest i EU), producerade 169 TWh, och använde 136 TWh. Ökande vindkraft har tillkommit senare år. Elpriserna har varit låga under 2024, de steg temporärt i början av 2025, vilket orsakade tidningsrubriker men sjönk sedan snabbt tillbaka.
Tidigare var svenska staten ansvarig för elsystemet, men sedan avregleringen 1996 finns ingen ansvarig för systemet som helhet och nästan all reservkraft är nedlagd, vilket skapar risker för industri och konsumenter samt rubriker i media och nervositet hos användarna. Elbolagen ansåg reservkraft icke lönsam.
Det är självklart att Sverige måste ha ett stabilt elsystem, men priserna behöver inte variera så mycket som ibland händer nu. Politiska beslut kan ändra på detta. Staten bör återta ansvaret för elsystemet och kräva att producenterna har viss reservkraft. Norge har nyligen föreslagit ett nästan fast pris, cirka 40–50 öre/kWh på sin el. Inget kraftslag kan ensamt garantera ett stabilt elsystem. Vindkraften varierar, kärnkraftverk stannar ibland (den hade bara 64 procent av installerad effekt vintern 2022/2023). Dessa kan balanseras av vattenkraft, kraftvärme, pumpkraftverk, vätgas och biogasdrivna gasturbiner, flexibilitet hos konsumenter, etcetera. Ny kärnkraft skulle bli mycket dyr, nästan 2kr/kWh i dagens priser – då skulle vi få dras med höga priser hela året, och ta cirka 15 år att bygga, som Flamanville i Frankrike och Hinkley point i England.
Staten måste återta sitt ansvar för elsystemet, elnätet, prissättningen, och leveranssäkerheten. En ansvarsfull strategi är att fortsätta satsa på vindkraft och solkraft för låga priser och en klimatsmart framtid!