Måltiden har många aspekter. En måltid är mer än näringsberäknad mat. Den består även av servering, smak, miljö, dofter, dukning och tillagning, från ett kök helst nära gästen.
Inom äldreomsorgen ger måltiderna en guldkant på tillvaron och är där, liksom på skolorna, en angelägen fråga ur hälsosynpunkt.
En skolmåltid har ännu fler effekter som att exempelvis ge energi för lärandet och intresse för matens ursprung. Varifrån den kommer, hur den har odlats och hur djuren har fötts upp är kunskap som fostrar en kommande medveten konsument. Hur kost och hälsa sitter samman och vilka livsmedel som gynnar en inhemsk produktion och därmed en ökad försörjningsförmåga av livsmedel i Sverige.
Vad behövs för att uppnå detta? Exempelvis engagerade och kunniga storkökskockar. Det är en speciell kunskap att tillaga mat till många gäster. Här är Vadstenas personal ett föredöme och deras arbete lyfts som ett gott exempel i vida kretsar i det nationella samarbetet.
Vadstenas kostenhet har varit ledande i länet för att sätta samman en handlingsplan som underlättar attraktiva anbudsunderlag för att intressera och skriva avtal med fler lokala producenter. Det är plötsligt kostenheten som har tagit näringslivsperspektivet.
Offentliga måltider är en motor för att driva på en hållbar utveckling. Även program för värdeskapande måltider på äldreboenden, gårdsbesök, årskursbaserade aktiviteter på skolorna i samarbete med pedagogerna är exempel på banbrytande arbete. Flera av dessa insatser bygger på konceptet Food for Life som också det är initierat av kostchefen Anna Lundstedt.
Kan detta äventyras genom att lägga centralköket långt ifrån gästen? Svar: Ja Att ge identitet till måltiden är att skapa relation och intresse. Engagemang och känsla även för andra aspekter än att ställa fram en tallrik med av anonymiserad mat. Just den känslan hos kocken är i paritet till avståndet till gästen och vise versa.
I pågående offentlig debatt synes flera av dessa argument saknas. Måltiden har andra faktorer än transport från punkt A till punkt B.