Ska svenska staten tjäna på inflationen?

Vore det inte rimligt att regeringen sänkte momssatsen på de tre varugrupperna (drivmedel, el och livsmedel) som vanligt folk är beroende av, frågar sig insändarskribenten.

Staten får in 2,40 mer i moms på grund av det nästan dubblerade priset på drivmedel, menar insändarskribenten.

Staten får in 2,40 mer i moms på grund av det nästan dubblerade priset på drivmedel, menar insändarskribenten.

Foto: Fredrik Persson/TT

Insändare2022-12-06 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I Sverige har vi ett skattesystem för varor och tjänster med punktskatter (exempel energiskatt, alkoholskatt och så vidare) samt moms. Vi har olika momssatser på olika varugrupper. De flesta varu- och tjänstegrupper har 25 procent. Undantag är till exempel livsmedel som har 12 procent, tidningar, böcker och tågresor 6 procent och bank- och försäkringsärenden som har 0 procent.

Vid nuvarande höga inflation får detta märkliga konsekvenser då momsen läggs på toppen av priset. Som exempel kan vi ta de höga drivmedelspriserna. För ett år sedan kostade en liter diesel 14,00/liter. Nu kostar den 26,00/litern. För ett år sedan fick staten in energi- och koldioxidskatt per liter samt 2,80 i moms. I år får staten in samma energi- och koldioxidskatt per liter men 5,20 i moms. 

Staten får in 2,40 mer i moms på grund av det nästan dubblerade priset. Samma gäller för el samt livsmedel.

Regeringen kan själva bestämma momssatser. Som exempel sänkte förra regeringen moms på reparationer av cyklar, skor och kläder från 12 procent till 6 procent, men som nu den nya regeringen ändrar tillbaka till 12 procent.

Vore det inte rimligt att regeringen sänkte momssatsen på de tre varugrupperna (drivmedel, el och livsmedel) som vanligt folk är beroende av?

Om regeringen tillfälligt sänker momsen på drivmedel från 25 procent till 12 procent får staten in lika mycket moms per liter som före Putins fruktansvärda krig. Samma gäller för el. Sänks momsen på el så påverkar det mest för de som fått högst elpris i område 3 och 4.

För miljön vore det väl bättre med en momssänkning på drivmedel än att ändra reduktionsplikten (ungefär samma pengar)?

När det gäller livsmedel vore de rimligt att sänka momsen från 12 procent till 6 procent på baslivsmedel. Som exempel har Tyskland 7 procent och Storbritannien 0 procent moms på baslivsmedel. När läget har stabiliserat sig kan momsen höjas igen till tidigare nivå. 

Sänkt moms skulle dämpa inflationen och vara till stor hjälp för den enskilda individen. Dock hjälper det inte företagen då det kan kvitta momsen. 

Regeringen kan använda de 55 miljarder som finns som flaskhalsavgifter att stötta företagen med, i stället för att ge till alla elkunder som nu är planerat.