Svar på nyhetsartikeln "Janne dog undernärd efter ett fall: Ingen ska ha det så" (28/10):
Jag har varit känslomässigt engagerad i fallet och det har varit svårt att släppa tankarna kring patienten när jag gått hem från arbetet.
Jag blev patientansvarig sjuksköterska 30 augusti och kan därför inte svara för vilka beslut som togs för patienten innan jag tillträdde.
Jag och mina kollegor inom vård och rehab vill driva en god och säker vård. Jag är stolt över den vård vi bedriver och jag brinner för att arbeta med våra äldre patienter. Men jag kan inte påstå att jag är speciellt stolt över hur äldreomsorgen bedrivs på särskilt boende i Åtvidaberg. Det går inte att bortse från missförhållanden vad gäller basal hygien och omvårdnad, eller hur patienterna bemötts av viss personal. Det har varit en bristande ledning, men oavsett det anser jag att patienter ska bemötas med respekt.
Jag försvarar inte det som har skett i ärendet, men personalen har heller inte förutsättningar att genomföra sitt arbete på ett patientsäkert sätt. Låg bemanning på särskilt boende gör att den personal som arbetar inte hinner utföra sitt arbete.
Jämfört med andra kommuner är personaltätheten på särskilt boende i Åtvidaberg låg. Nässjö, Partille och Norrköping har 0,65 årsarbetare/plats – Åtvidaberg 0,55. Personaltätheten har legat på 0,55 länge i Åtvidaberg och personer som flyttar in på särskilt boende har med åren blir sjukare och har ett större vård- samt omvårdnadsbehov att tillgodose. I huvudsak vårdas multisjuka och sköra patienter. Neddragningar, låg bemanning och hög arbetsbelastning leder till svårigheter att rekrytera och behålla kompetent personal. Det är ingen rolig känsla att dag efter dag gå från sitt arbete och känna att man inte kunde göra sitt bästa på grund av att det var för lite personal.
Vid frånvaro/sjukdom händer det att personal inte ersätts utan de får klara sig med färre personal, vilket inte är patientsäkert då exempelvis vissa patienter kräver dubbelbemanning. Blir omvårdnaden extra tung på avdelningen är det inte säkert att extra personal tas in. Vårdtyngden varierar beroende på vilka patienter som bor här, så antal personal på avdelningen kan inte vara statisk utan hänsyn måste fortlöpande tas till vårdtyngden.
Jag upplever att äldreomsorgen inte prioriteras av våra politiker. Patientsäkerheten är hotad men de räknar bara omsorgen i pengar. För att kunna rekrytera personal behöver det vara attraktivt att arbeta för Åtvidabergs kommun. En mer attraktiv verksamhet innebär att patientsäkerheten inte riskeras dagligen och där personalen inte lider samvetskval för att de inte hinner med sina arbetsuppgifter under ett arbetspass.
En fråga som drevs vid förra valet var att vi inte skulle ha privat äldreomsorg, nu har vi bara kommunal äldreomsorg. Centern vill att vård- och omsorgspersonal skall ges bättre arbetsvillkor för att kunna utföra en trygg och säker vård. Moderaterna vill skapa en meningsfull vardag för de äldre, präglad av trygghet och kvalitet. Socialdemokraterna vill ställa höga krav på arbetsmiljön, för utan personal som trivs och orkar blir det ingen bra omsorg. Ovanstående står i C:s, M:s och S:s respektive valprogram från senaste valet, vilket inte alls speglar verkligheten.
Det jag upplever dagligen är att det inte finns ekonomi till en patientsäker vård, vilket vi ständigt blir påminda om, budgetar som överskrids samt att beslut fattas utifrån den ekonomi vi har att förhålla oss till.