En senare skolstart är ett relevant ämne i diskussionen om elevers välbefinnande och måluppfyllelse. Medan vissa menar att den traditionella, tidiga morgonen maximerar inlärningen är det viktigt att erkänna fördelarna med en senare start.
I dag sover cirka 46 procent av alla 12–16-åringar för lite. En senare skolstart hade minskat denna andel. Svenska studier visar att en timmes senare start hade gett eleverna 30 minuter mer sömn, vilket i sin tur minskar risken för depression, ångest och hjärt- och kärlsjukdomar.
Mer sömn medför också bättre minne och ökad koncentrationsförmåga, vilket resulterar i bättre akademiska resultat. I flera skolor i USA sköt man upp skoldagen med en timme, vilket visade sig höja elevernas närvaro. Dessutom uppfattade eleverna att det hade positiva effekter på deras allmänna hälsa och välbefinnande.
Tonåringars biologiska klocka gör det svårt för dem att lägga sig tidigt. Den tidiga skoldagen går därför emot ungdomars natur. Är det rimligt att tvinga dem att följa en schemaläggning som går emot deras behov och förvänta sig att de ska prestera på topp?
Några hävdar att sena skoldagar ger mindre tid för aktiviteter utöver skolan. Dock visar studier att ungdomar är produktivare och mer alerta senare på dagen. Det gör att de inte skulle behöva lägga lika lång tid på skolarbetet utöver undervisningen om skoldagen började senare. Att hålla fast vid traditionella morgnar på bekostnad av ungdomars hälsa är inte rimligt.
Genom att erkänna de negativa följder som sömnbrist leder till, samt beakta de fördelar som finns med att skjuta upp skoldagen, kan vi uppnå bättre skolresultat och ökat välbefinnande bland unga.