I återkommande rapporter från EU varnar unionen om Europas jordbruksarealer i samband med krig klimat och miljökriser. Det handlar om minskad produktion, försämrad avkastning och krympande arealer. Konsekvenser som kan ge sämre livsmedelsförsörjning och ytterst svält.
Det kan ju till synes kännas avlägset för många att vi i Sverige skulle kunna drabbas av brist på livsmedel när affärer svämmar över av mat. Men i en värld full av oro, krig, klimatförändringar och minskad biologisk mångfald kan en sådan situationen abrupt uppstå, något som klimatforskare kallar en ”tippingpoint”. En extrem och långvarig värmebölja i exempelvis Spanien med svår torka kan göra landet helt eller delvis obrukbart. Något som redan håller på att ske. Med så stor jordbruksimport som vi i dag har, runt 60 procent, kommer det självklart märkas på våra matbord när länder hamnar i klimatnödläge oftast också med minskad biologisk mångfald.
I mörkret av ett sådant scenario blir den egna livsmedelsförsörjningen mycket viktig. Studerar vi situationen är den långt ifrån uppmuntrande. Det som för cirka 10 år sedan var 7 procent jordbruksmark är i dag bara 6 procent. För att bättre förstå den minskningen handlar det om en förlust på över en miljard brödlimpor varje år. Med bara 6 procent odlingsbar jord blir det alltså tillräckligt svårt, ja rent av omöjligt att försörja omkring 11 miljoner invånare. Därför måste varje kvadratmeter av den värdefulla jordbruksmarken vi nu har kvar skyddas.
Saknas det skyddet väntar matbrist och svält, vilket medför att all övrig verksamhet blir av underordnat intresse. Situationen är med andra ord väldigt allvarlig men förstår våra styrande politiker i Linköping verkligen det? Visserligen har de skrivit under dokument som säger att jordbruksmark ska skyddas, men i ivern att få staden att växa lämnar de gång på gång ”walk over” för ett sådant argument.
Aktuellt exempel just nu är ett stort område i Distorp strax utanför Ekängen där ett logistikcentrum på 250 hektar ska placeras på jordbruksmark. Namnet logistikcentrum må låta både tjusigt och framåtsyftande, men faktum är att det dras med ett antal frågetecken som ingen säkert kan svara på. Det handlar om vilket innehåll centrat ska ha och om det kan fyllas. Någon djupare analys av alternativ placering saknas också.
Vi uppmanar därför våra politiker att ta sitt förnuft tillfånga och lägga planerna på exploatering i Distorp “i träda” nu och för alltid.