Det går dåligt med att bekämpa gängbrottsligheten. Alla vet att regeringens ”handlingskraft” med dyrbara längre straff etcetera inte kommer att hjälpa. Det skyndar bara på nyrekryteringen.
Vi behöver snabbt lösa en akut kris och samtidigt bidra till kompetens- och metodutveckling inom polisen. En rejäl kraftsamling är det enda som kan ge en snabb och bestående effekt!
Förslag:
1. Säpo, MUST, Försvarets forskningsanstalt och Försvarets Radioanstalt lånar ut kvalificerad och effektiv personal till polisen för underrättelsetjänst; spaning, analys och utredning under ett år. De kompenseras genom att direkt få nyanställa motsvarande mängd personal, max 10 procent av sin personalstyrka.
2. För att komma åt de gängkriminellas pengar utökas samarbetet mellan polisen, Kronofogden, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket radikalt. Resursförstärkning kan behövas även hos dessa.
3. För att komma åt insmugglingen av vapen och sprängämnen utökas en direkt samverkan mellan Tullverket, polisen och försvaret med riktade och förstärkta spanings- och kontrollresurser. Utökat internationellt samarbete.
4. För att förhindra stöld och spridning av sprängämnen krävs samverkan och utökad kontroll. Detta berör tillverkare, militär och arbetsgivare, fackförbund samt sprängämnesansvariga inom verksamheter som handhar och använder sprängämnen. Eventuellt nytt regelverk och ny organisation med tilltäppning av möjliga kryphål. Ökat straffvärde för stöld och innehav av sprängämnen. Ökat skydd av lager och transporter.
5. För att bättre kunna följa misstänkt gängkriminella behövs mer teknisk hjälp med drönare, avläsning av registreringsnummer på bilar och eventuell ansiktsigenkänning med flexibla och för tillfället strategiskt utplacerade kameror.
6. Nyrekryteringen kan stävjas av Socialtjänsten med insatsgrupper för barn och ungdom i riskzonen. En sådan grupp med 3–4 fältare med kringresurser och med nära samarbete med de berördas nätverk och med närsamhället, idrotts- och föreningslivet, övervakare med mera kostar mindre per år än två av de nya tusentals fängelseplatserna kostar.
7. Universiteten med kriminologer och professionsforskare bidrar med innovationer, utvärderings- och utvecklingsarbete i form av specialinriktade projekt som samverkar sinsemellan. Finansieras av forskningsråden, polisen och regeringen. Snabba ansökningar, bedömningar och anslagsgivningar.
Allt detta och mer därtill hade kunnat genomföras av en kompetent och beslutsför regering för ett år sedan. Gör det nu!