Vallaskogen, Linköpings lunga, visar spår av människors närvaro sedan tusentals år tillbaka. Vissa spår får man leta noga efter (fägator, hålvägar, gravplatser och överväxta husgrunder), andra är mer påtagliga. 

Ett sådant är torpet Jonsbo, omnämnt redan 1782, den enda kvarvarande originalbyggnaden i Vallskogen. Vid första anblicken, när man passerar på sin cykel genom skogen, ser man mest ett fallfärdigt ruckel med plywood över fönstren och en illa skött trädgård med knäckta fruktträd. Kliver man av cykeln och stannar en stund kanske man ser något annat. Man kan se en urgammal torparmiljö där fattiga arrendebönder försökt livnära sig på den svårbrukade skogen. Man kan se uthus och jordkällare, odlingslotter och till och med en brunn. Under torpets skorsten fanns en spis där torparfamiljen eldade med ved från nedfallna träd. Kanske hade man några kor som fribetade i skogen men den lilla ladugården och hönshuset är sedan länge borta. 

I Vallaskogens skötselplan från 2017 står det tydligt att torpet och uthusen skall återställas i brukbart skick, därtill skall trädgård och hus underhållas med en löpande skötsel. Syftet med planen är förutom att bevara Vallaskogens höga naturvärden även visa en traditionell bondeskog och vårda och bevara värdefulla kulturmiljöer. Alla kan se att planen inte följs. 

Vi vädjar till kommunen att ta sitt ansvar för Jonsbo innan väder och vind oåterkalleligen förpassar torpet till historieböckerna och Linköpingsborna berövas möjligheten att uppleva ett värdefullt kulturarv i sin ursprungliga miljö.