Punktskriftens upphovsman, fransmannen Louis Braille, föddes den 4 januari 1809 och det är också i samband med hans årsdag som punktskriften lyftes fram runtom i hela världen. Den 17 december 2018 beslutade även FN’s generalförsamling att anta den 4 januari som den officiella och internationella FN-dagen för punktskrift.
Punktskrift är upphöjda punkter som bildar tecken som läses med fingertopparna. Böcker och tidskrifter trycks i punktskrift, den finns på läkemedelsförpackningar, hissknappar, bankomater, skyltar och på flera andra ställen i det offentliga rummet.
Punktskrift används också för att läsa vad som står på en datorskärm eller en smart telefon och ger en ökad delaktighet i samhällslivet för personer som lever med en synnedsättning eller blindhet.
Att lära sig punktskrift är dock ingen rättighet enligt svensk lag och det är därför risk att den som förlorar synen även går miste om ett fungerande skriftspråk, varför utbildningen i punktskrift är en synnerligen viktig fråga som inte får glömmas bort i tider av digitalisering och ständigt pågående informationsflöden.
Slutligen vill Synskadades riksförbund uppmana de politiska partierna att tänka till inför valet i europaparlamentet senare i år. Där har partierna nämligen en ny chans att göra sin valinformation tillgänglig för alla och därmed även inkludera personer med synnedsättning i delaktigheten kring valet.
Enligt en undersökning som Synskadades riksförbund genomförde på 48 olika platser och i totalt 301 olika valstugor runtom i landet inför det allmäna riksdagsvalet 2018 hade nämligen blott 12 valstugor material i punktskrift, storstil eller i talad form som personer med synnedsättning kunde ta del av. I Östergötland var den siffran 1 av 17 besökta valstugor, men nu finns alltså chans till snabb revansch för de olika partierna.