Några dagar efter midsommar vaknade jag en morgon och upptäckte till min fasa att något särskilt hänt med mitt ena öga. Ögat var som täckt av en mörkgrå filt.
Jag åkte då direkt till vårdcentralen men skickades därifrån vidare med personalens goda hjälp till olika avdelningarna för undersökningar. Slutligen hamnade jag på akuten. Där konstaterades att jag, av oförklarlig anledning, drabbats av en kraftig kärlinflammation/blodförgiftning som börjat sprida sig i hela kroppen. Synnerven i ena öga var också redan angripen.
Nu rörde det sig endast om några timmar tills blodförgiftningen skulle vara total om den inte kunde stoppas. Efter olika övervägande enades läkarna om att göra ett försök att bromsa spridningen med infusion av en större dos kortison direkt i blodet tillsammans med andra läkemedel och även förtunna blodet. Läkarna informerade mig fortlöpande tydligt under pågående behandling som blev lyckosam. Läkarna lyckades hejda spridningen av de giftiga bakterierna även om en del av de friska måste offras samtidigt.
Efter att ha sovit djupt ett par timmar efter behandlingen vaknade jag just i soluppgången denna tidiga sommarmorgon. Tittade ut genom sjukhusets fönster och kunde svagt skönja domkyrkotornet även med det angripna ögat. Stort tack till de outtröttliga och lyckosamma akutläkarna.