Det vi pensionärsföreningar saknar i förslagen är visserligen en mer detaljerad fråga i omsorgen men nog så viktig att beakta. Vi ser med stigande oro att mathållningen för äldre, både de som får sin mat genom hemtjänsten och de som får sin mat på äldreboenden, näringsmässigt försämras.
I Horn till exempel har kommunen varit tvungen att spara och då valt att stänga ner ett modern och väl fungerande tillagningskök på äldreboendet och i stället laga maten centralt i Kisa, transportera den till Horns äldreboende och skola. Bristerna som uppstått i och med det är många och den eventuella vinsten som kommunen gjort på ”nyordningen” vill man inte ens på uppmaning redovisa. Dessutom tycker vi att de som beslutar i matfrågor, borde vara särskilt utbildade, insatta i näringslära och utifrån de kunskaperna ta sina beslut.
För att ytterligare förtydliga att det är en ytterst viktig fråga i äldreomsorgen, ber vi, föreställ er att det är era sista år i livet där det kanske redan fattas många ljusa stunder. Föreställ er, dag efter dag, inget matos som kan trigga aptiten, kokt potatis med hård yta (potatisens näringsinnehåll har minskat redan då den varit kokt en timme före förtäring), och så vidare. Vill tillägga att det inte är dåligt varje dag och personalen gör sitt bästa. Maten brukar vara en av dagens höjdpunkter. Det händer något! Och man mår bättre av bra mat, vilket i sin tur minskar andra kostnader.
Det borde vara varje människas rättighet att in i det sista få känna matlukten, kanske få titta in i köket, kanske få ställa fram en skål på bordet. Det som de flesta levt med i hela sitt liv ska väl inte tas ifrån mig för att jag är gammal och skröplig.