Man måste få känna att man gör meningsfulla uppgifter, man måste få ge de äldre lite guldkant, man måste få utvecklas och känna sig nöjd och stolt över den äldreomsorg man jobbar i och även får vara delaktig i utvecklingen av.
Det är proffs vi pratar om. Det är människor som träffar de äldre varje dag och som vet vad de behöver för att må bra, för att motverka ensamhet och kunna känna meningsfullhet.
Om inte personalen i äldreomsorgen ges förutsättningar till att få utföra just dessa saker då har vi snart den dåliga åldringsvård överallt som det basuneras ut om i media. Personalen tappar sitt engagemang och sin lust till jobbet. Antingen söker man sig bort från vården eller så jobbar man kvar och gör förhoppningsvis i alla fall det absolut nödvändiga.
Alla har rätt att nöjda och stolta få lämna sin arbetsplats efter arbetsdagens slut.
Och sedan undrar beslutsfattarna hur vi ska göra för att behålla personal och varför det är så svårt att rekrytera nya medarbetare? Vad är det man inte förstår? Uppenbarligen ganska mycket!
Äldreomsorgen säljs ut och köps upp som om det vore vilken vara som helst. Men det är ju människor det handlar om. Människor som är i behov av hjälp och människor som vill jobba med att hjälpa andra människor. Om bara skattebetalarna visste vad dessa upphandlingar fram och tillbaka kostar.
Detta är inte bra för någon, ja förutom då för de som tjänar sig en hacka på affären. Varje utförarbyte kostar pengar, våra skattepengar.
År 2027 räknar man med att de som är 80 år eller äldre har ökat med 50 procent jämfört med år 2017. Detta har väl alla som jobbar med utveckling av äldreomsorg vetat om? Trots det så satsas det väldigt lite, snarare drar man ner.
Jag får inte ihop den matematiken. Man måste börja tänka långsiktigt, inte månad för månad eller stund för stund.
Det är dags att lyssna på dem som är mitt i detta, som jobbar nära de äldre varje dag. Det behövs inga dyra konsulter för att förstå men det behövs beslutsfattare som lyssnar, agerar och inte tänker hierarkiskt.
Ta vara på personalen och deras kunskaper! Personal som vill, som bryr sig och som engagerar sig, istället för att gång efter annan ”slå undan benen” på dem.
Kinna