Mina problem har blivit värre och värre och ingen har tagit tag i problemen. Det känns som jag fallit mellan stolarna. Det sista som jag fått göra är att ta bort ett basaliom på hakan som var 3,5 x 4,0 centimeter till följd av att det var tvunget att transplanteras hud där på ett område stort som en femkrona. Det kommer alltid att synas.
Min tanke är att om jag haft kontinuerlig kontakt med en och samma läkare så hade det här troligen upptäckts tidigare. Det var jag som frågade en av läkarna vad jag hade på hakan eftersom hudområdet började bli rödtonat. Jag har fler basaliom som måste bort, dessutom har jag porokeratos som bara breder ut sig mer och mer.
Jag känner inte att jag orkar att berätta mitt livs historia för varje ny läkare och visa upp allt på kroppen, dessutom tar det ju en stor del av den oftast korta läkartiden och dessutom väldigt ineffektivt. Jag känner att jag mår väldigt dåligt av det här och det påverkar mitt liv så negativt. Det har gått så långt att jag har lämnat återbud en tid. När den sista kallelsen kom flera månader senare än avtalat och det var en ny läkarkontakt bröt jag ihop.
Jag klandrar inte personalen som jobbar på ”golvet”, de gör så gott de kan under rådande omständigheter. Det här är ett stort problem som har funnits länge, det ansvaret får de som finns högre upp i hierarkin ta på sig skulden för.
Det kommer ju mer pengar till sjukvården men det genererar ju inte till mer sjukvård. Enligt min uppfattning så är det för mycket administration, för många chefer och för lite sjukvård. Jag upplever att det system som finns på hudkliniken inte är patientsäkert. Jag har ju flera kliniker där jag är patient, reumatologen, ortopeden och neurologen, där har det aldrig varit sådana problem utan jag har haft en ansvarig läkare.
Jag måste känna mig trygg och ha förtroende för den kliniken jag anförtror mig till. Nu känner jag en total hopplöshet och får ångest när det kommer ett brev från hudkliniken. Jag kräver att mina problem tas på allvar.
"Trött, ledsen och förbannad"
Svar från Region Östergötland:
Jag kan bara beklaga upplevelsen av kontakten med hudkliniken och framför allt att upplevelsen av bristande kontinuitet och vårdplanering sträcker sig många år bakåt i tiden.
De senaste åren har hudkliniken liksom hela sjukvården haft stora pandemirelaterade utmaningar. Då det insändaren beskriver även går långt tillbaka tror jag att det bästa vore att vi har en direkt dialog, vilket kan ordnas via hudkliniken. Jag vill därför uppmuntra dig att höra av dig till oss.
Lotta Tydén, verksamhetschef, hudkliniken i Östergötland