Digitala storbildsskärmar, så kallade videoväggar, finns numera i nästan varenda tv-studio. De har onekligen medfört ett lyft när det gäller att illustrera det som sägs i nyhetssändningar och i reportage av olika slag. Men varför ska man så ofta överdriva användningen av denna teknik?
Ibland visar man helt ovidkommande bilder i bakgrunden, kanske av rädsla för att tråka ut tittaren. Om dessa bilder dessutom är rörliga blir de väldigt distraherande. Sådant ”bildbajsande” i bakgrunden har gått till överdrift i Melodifestivalen. I de flesta så kallade akter har folket som programmerar videoväggarna fått alldeles för fria händer att vräka på med färger och former. De tävlar dessutom med ljussättarna om uppmärksamheten eftersom dessa kompletterar med viftande och blinkande strålkastare kors och tvärs. Ofta blir det rent av outhärdligt och det tillför inget av värde till den musikaliska upplevelsen.
Den segrande låten med Cornelia Jakobs var nästan fri från dessa störningsmoment och det visar att videoväggar och blinkande strålkastare egentligen inte behövs.