Svensk livsmedelsförsörjning rusar allt längre och längre bort från människorna. Vi tvingas i ökande utsträckning äta mat som processats fram i gigantiska industrier. Mat som framställs av råvaror som färdats hundratals mil för att nå fabriken. Mat som sedan åker hundratals mil tillbaka till konsumenterna. Matindustrin går i täten när det gäller energislöseriet i transportsektorn. Arlas mjölktransporter är ett lysande exempel på detta koldioxidproducerande transportslöseri.
Arla koncentrerar på färre produktionsenheter vilket innebär längre transporter, inte bara i Sverige. Mjölk, smör, yoghurt, fil, ost körs av långtradare mellan Danmark, Tyskland, Storbritannien och Sverige i enorma internationella transportkedjor. Är det underligt att transportsektorn släpper ut mest växthusgaser? Är det underligt att våra vägar proppas igen av ändlösa rader av långtradare?
Just in time är ledordet i denna hysteri. Lagren finns på lastbilar. Samhällets sårbarhet ökar i samma takt som vansinnet fortsätter och alla butikshyllor kommer att gapa tomma bara timmar efter det att transportkarusellen stannat.
Precis i samma tidevarv som alltfler inser detta beslutar Arla att ytterligare öka sina transportbehov genom flytten av Boxholmsosten. Mjölken som förut kördes inom närområdet tvingas nu in i transportkarusellen. Maken till okänslighet får man leta efter.
Okänsligheten är pyramidal också genom att man inte begripit att Boxholmsosten är en del av kommunens själ som Arla trampar på. Bonusstinna danska direktörer har lyckats förvrida synen på hederliga hårt arbetande lantbrukare att delta i detta korkade beslut.
Skadan på varumärket Arla kan redan värderas till många gånger mera är de 14 miljoner som man påstår sig kunna tjäna per år, och skadan är ökande. Vi i Boxholm har tagit ställning mot Arla. Här säljs nu inte mycket Arla-produkter. Vi läser på förpackningar och väljer bort, av miljöskäl och för att vi tycker om närproducerat. Vi kallar inte detta för bojkott. Vi kallar det för konsumentval därför att vi konsumenter med våra val kan styra bort företagen från industrialiseringen och transportvansinnet.
Stefan Andersson