Offra inte åkermark till solkraftverk – med tveksam nytta

Vi skall inte offra attraktivt stadsnära boende och jordbruksmark för ett stort solkraftverk med klart tveksam nytta, menar insändarskribenten.

Anläggningen vid Tägneby skulle förstöra vackra naturvärden för boende och ta åkermark i anspråk, menar insändarskribenten.

Anläggningen vid Tägneby skulle förstöra vackra naturvärden för boende och ta åkermark i anspråk, menar insändarskribenten.

Foto: Åke Alvin

Insändare2024-09-16 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på nyhetsartikeln "Stor solcellspark planeras nära Roxen" (2/9):

Corren skrev om en stor solcellspark/solkraftverk som företaget GreenGo planerar att bygga vid Tägneby i området kring Rystad. Kraftverket skall täcka 50 hektar och skall kunna ge max 29 MW. Den är därmed väsentligt större är den solcellspark som finns vid Gärstad/E4:an. Denna täcker 13 hektar med en maxeffekt på 12 MW. 

Anläggningen vid Tägneby skulle förstöra vackra naturvärden för boende och ta åkermark i anspråk. Det "stadsnära lantliga boendet” kring Rystad, i anslutning till där solkraftverket planeras, står också på tur för översiktsplan. För Vårdsbergsområdet finns nu en sådan plan och denna är mycket restriktiv för nybyggnation med tanke på natur och jordbruk. Detta borde borga för en omsorgsfull kommunal prövning av den planerade anläggningen.

Sverige har ett stort behov av att investera i ny fossilfri el och varje sådan investering innebär alltid att naturvärden påverkas som leder till kritik av de närmast boende. Dessa investeringar måste optimeras till teknik som ger el då elen verkligen behövs och där påverkan på naturen blir så låg som möjligt. Jag bor själv i Rystadsområdet, men påverkas inte direkt av den föreslagna anläggningen. 

Ett solkraftverk ger avsevärda eltillskott under sommaren när vi tyvärr redan har elöverskott och elpriset är då mycket lågt. Ibland får kraftproducenten rent av betala för att bli av med elen. Solkraftverket ger på våra breddgrader nästan inget tillskott under vintern när elen behövs som mest.

Stora gröna projekt får ofta lån där återbetalningen garanteras av kommuner, staten eller EU och detta gäller även om de drivs av privata företag. Går inte affären ihop så är det då vanligen vi skattebetalare som får lösa lånen. 

Jag skulle därför vilja ha svar på hur GreenGo:s kalkyl ser ut för att få lönsamhet? Hur ser ägarbilden ut i företaget? Vem garanterar lån? Finns subventioner från kommuner, staten eller EU? 

Det måste kunna överföras 29 MW från kraftverket till elnätet. Här nämns Tekniska verken som den part som skall utföra detta. Hur förhåller sig det med detta? Vad är kostnaden för anslutningen till nätet? Vem står för kostnaderna?

Hur ser Linköpings kommun på detta projekt? Är det förenligt med kommunens planer för ”stadsnära lantligt boende”. Kommer kommunen att ta någon ekonomisk risk i projektet antingen direkt eller indirekt via helägda Tekniska verken?