Hur ska arbetslivet se ut efter pandemin?

Här och nu står slaget om varifrån arbetsuppgifter ska utföras, arbetstagares livspussel, ekonomi och om vårt klimatavtryck, menar insändarskribenten.

Insändare2022-05-24 06:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det pågår en stor omställning inom arbete med datorer. Fram tills innan pandemin hade arbetsgivare i storstäder och lokala uppstickare svårt att hitta kvalificerad arbetskraft och arbetstagare på landsbygd hade färre valmöjligheter. Pandemin visade att många arbeten kan utföras med färre eller rentav utan såväl kontor som resor. De öppensinnade och djärva har nu ett försprång i att hitta varandra på arbetsmarknaden.

Förändringen på arbetsmarknaden har uppmärksammats och många har sett en ny verklighet växa fram. Det är naturligtvis inte alla som varken kan eller vill ställa om. Ytterligare andra avvaktar och en del hoppas nog att förändringen är en övergående fluga.

Kampen om bästa arbetsgivare och arbetstagare är nu i praktiken geografiskt utvidgad oavsett vilka åsikter vi har om det. Från hemorten finns även ökade möjligheter till arbete internationellt. Vi kan räkna med konsekvenser. En förutsägbar konsekvens är att rekrytering lokalt kommer att bli svårare allteftersom fler matchningar på distans görs över hela vårt land. En del som missat detta tåg av kvalificerad arbetskraft kommer antagligen och snart att börja undra varför matchningen, till synes plötsligt, blivit så svår.

Här och nu står slaget om är varifrån arbetsuppgifter ska utföras, arbetstagares livspussel, ekonomi och om vårt klimatavtryck. Stor är just nu också polariseringen på arbetsmarknaden i synen på hur vårt arbetsliv kan och ska se ut efter pandemins upplysande tidevarv.