Psykisk ohälsa breder ut sig, inte minst bland unga. Många är deprimerade. Klimathotet skrämmer. Man kan få intrycket att loppet är kört, människans överlevnad är hotad. I skolor förefaller kaos och brist på respekt vara vanligt, medan barnuppfostran och föräldraansvar alltför ofta lyser med sin frånvaro. Sociala media stressar, slukar människors tid, tvånget att bli sedd, få tummen upp, att vara lika lycklig och framgångsrik som alla andra. Ovanpå allt detta kom coronapandemin. Stämningen blev hätsk. De som inte ville stänga ned samhället beskrevs som mördare, som ”med berått mod” (för att citera en partiledare) lät befolkningen dö. Det blev överdödlighet i april– juni 2020 när många, främst mycket gamla människor dog, av vilka många nog annars skulle ha dött i juli–september eftersom det redan då blev underdödlighet. Men likväl jämförde vissa med Estoniakatastrofen, fastän det den gången inte till stor del var dementa på äldreboenden som försvann i djupet, utan unga, hela skolklasser. Från mars 2022 klassades coronapandemin inte längre som samhälls- eller ens allmänfarlig. Det visade sig efterhand att Sveriges förhållandevis öppna samhälle hade klarat pandemin bättre än merparten av Europa och världen både vad gäller överdödlighet och samhällskonsekvenser. 

Vi skulle kunnat få bli gladare, men då kom Putins krig! Flyktingar, bomber, terror … efterhand energikris, inflation och en valrörelse så full av överbud och lögner att Trump framstår som välartad. Svikna vallöften döljs av en dimridå om hur dåligt allt är, något som andra åstadkommit, särskilt de där andra som inte riktigt är som VI. Grova brottsligheten har visserligen minskat (!) under senare år, men skjutningarna har ökat. Mer än 60 skjutna, de flesta gängmedlemmar. Extremt ovanligt att en vanlig människa utanför gängen råkat bli skjuten. Totalt dog 92 085 år 2021. 60 är mycket, men 1 500 självmord är fler, men leder sällan till rubriker! Enligt reportage så svälter och fryser svenskarna, som om Sverige hade blivit ett u-land!? Men Sverige är ett av världens rikaste, tryggaste välfärdsländer, där mindre än 1 procent av alla, barn eller vuxna, bedöms som reellt fattiga (det vill säga inte uppfyller diverse välståndskriterier, exempelvis årlig semesterresa), ett land där man i år väntas handla julklappar för drygt 20 miljarder kronor, vilket motsvarar omkring 3 100 kronor per person som köper julklappar.

Det mesta i vårt land är mycket bra, även om en del kan bli ännu bättre! Det kanske räcker med domedagsprofetior och påståenden om att samhället är i ”fritt fall”! (För att vissa ska kunna ”ta i med hårdhandskarna”?) Deppa inte! Vi kan se framåt med optimism! Det har alltid förekommit kriser, men förutsättningarna att lösa dem är bättre nu än någonsin förr. Låt inte pessimism, svartmålning och ”fake news” ta knäcken på livslust, demokrati och medmänsklighet. Gott nytt år!