Ukraina har skakat oss alla. Och samtidigt så mycket mod och motståndsvilja. Putin står med kalsongerna neddragna – patetiskt och samtidigt så fruktansvärt vad han är beredd till för att upprätta Stor-Ryssland. Who's next efter Ukraina?
Det finns nu en politisk majoritet i Sverige för ett svenskt NATO-medlemskap efter SD:s svängning. Socialdemokraterna vill ännu inte visa korten, utan säger att ett sådant ställningstagande skulle öka instabiliteten, vilket väl är en variation av Putins ord. Beklagligt ...
Bra att det nu finns en majoritet för att vi ska nå 2 procent-målet för försvarsanslagen – helt enligt Nato-önskemål, men det betyder ingenting egentligen avseende ett Nato-medlemskap. Hälften av Nato-medlemmarna uppnår inte 2 procent-målet. Därför kan vi gå med i Nato snabbt med målet att inom 2–5 år nå upp till 2 procent-målet. Så då gör vi väl det då? Annars kan vi hamna i samma limbo som Ukraina nu: vi får kanske vapen och annan hjälp, men inga soldater, flyg eller annan aktiv hjälp för att slå ut en angripare.
Medlemskap förpliktigar och kan hjälpa oss. Dagens försvarskapacitet liknar den vi hade 1939, när 2:a världskriget bröt ut. Vi klarar i dag inte själva ett ryskt anfall.