Nationellt ingripande krävs för att stoppa vårdkrisen

Ett gemensamt nationellt regelverk skulle hjälpa både vårdtagare och personal inom vården, med enklare administration och minskad byråkratisering, menar insändarskribenterna.

I dag är regionernas ekonomiska läge mycket ansträngt och man går med stora ekonomiska underskott, menar insändarskribenterna.

I dag är regionernas ekonomiska läge mycket ansträngt och man går med stora ekonomiska underskott, menar insändarskribenterna.

Foto: Petra Älvstrand

Insändare2024-05-30 11:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För några månader sedan meddelade Region Östergötland att man ska varsla 900 medarbetare. Anledningen bakom är det stränga ekonomiska läget i regionen. 2023 gick hälso- och sjukvården i regionen med ett underskott på nästan 1,7 miljarder kronor. Enligt Corren: “Fortsatt långa väntetider i vården” den 9 maj 2023 väntar hälften av patienterna mer än den rekommenderade tiden för nybesök och behandling. Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver att alla regioner i landet gick med negativt ekonomiskt resultat föregående år, vilket uppgick till 15 miljarder kronor. Detta beräknar man att fortsätta och troligen till ett ännu sämre ekonomiskt läge. SKR menar att situationen inte varit så illa som sedan 90-talet. 

I dag finns det 21 regioner i landet, vilka ansvarar för sjukvårdens stora organisation. Regionerna kan sätta sina egna regler vilket innebär att regelverk regioner sinsemellan kan skiljas på stora sätt. Förutsättningarna för dem att erbjuda vård varierar också mycket. Detta innebär att kvaliteten på vården är beroende på var man bor i landet. Under pandemin blev detta synnerligen påtagligt eftersom vissa regioner erbjöd högklassig vård medan andra gick på knäna. 


Eftersom varje individ är unik och alla människor har samma absoluta värde bör det vara en nationell angelägenhet att erbjuda likvärdig vård till samtliga medborgare, oavsett vad. Ett gemensamt nationellt regelverk skulle hjälpa både vårdtagare och personal inom vården, med enklare administration och minskad byråkratisering. 

Genom att samla resurser och ansvar på nationell nivå kan man dra nytta av skalbarhetsfördelar. Det innebär att vissa kostnader kan minska per enhet när de hanteras på en större skala, vilket kan leda till effektivare användning av resurser och minskade kostnader för administration. Med ett nationellt huvudmannaskap kan man säkerställa att ekonomiska beslut tas med hela nationen i åtanke. Det kan bidra till att undvika ineffektiva eller orättvisa fördelningar av resurser mellan olika regioner. 

För en bättre sjukvård i Östergötland och i hela landet är ett förstatligande nödvändigt. I dag är regionernas ekonomiska läge mycket ansträngt och man går med stora ekonomiska underskott. Samtidigt som detta är vårdköerna långa och många väntar på behandling olagligt länge. Ett nationellt huvudmannaskap kommer bidra till likvärdig vård i hela landet som följd av skalbarhetsfördelar och ett gemensamt regelverk.